Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ingrid Runsten: ”Trots planer och priser är Helsingborg knappast en miljökommun.”

Helsingborg och stormen Laura i våras. Med varmare klimat blir extremväder vanligare.Bild: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
I måndags kom beskedet att Preem drar tillbaka sin ansökan om miljötillstånd för utbyggnaden i Lysekil. Enligt företaget bedöms projektet inte längre som lönsamt och istället ska andra projekt utvecklas som tydligare bidrar till ökad förnybar produktion.
Den optimistiska tolkningen är att det blir allt dyrare att släppa ut koldioxid samtidigt som efterfrågan på förnybart ökar. Hur snabbt omställningen sker blir avgörande för vilken värld våra barn och barnbarn måste anpassa sig till.
Samma måndag tar jag del av två klimatdiskussioner. Dels via länk när svenska EU-parlamentariker debatterar EU:s klimatlag, som parlamentet ska rösta om nästa vecka. Och dels när Helsingborgs stad på biblioteket ordnar samtal om Helsingborg och klimatet.
Förslaget till klimatlag inom EU slår fast att unionen ska vara klimatneutral 2050, men avgörande blir vad som händer de närmaste tio åren. Fram till 2030 måste utsläppen av växthusgaser minska kraftigt, med 60 procent enligt förslaget från EU-parlamentets miljöutskott.
Samtalet på biblioteket utgick från SVT-journalisten Erika Bjerströms bok Klimatkrisens Sverige. Klimatförändringarna påverkar redan den svenska naturen och kommer att fortsätta att göra det. Hur mycket beror på vad som händer de närmaste åren.
För Helsingborgs del handlar det om torrare somrar, blötare vintrar, fler kraftiga regn, högre havsnivåer och ökad stranderosion. Klimatstrateg Stina Sandgren berättade om hur staden förbereder sig. Dels med sådant som planteringar för att leda bort vatten samt försök att rädda sandstränder. Men också om att murar och vallar kanske kommer att krävas för att skydda delar av centrala staden.
Helsingborg anpassar sig till förändringen, men försöker också motverka den, med en egen klimatplan och egna klimatmål. Enligt stadens klimat- och energiplan är ambitionen att nå klimatneutralitet redan 2035, tio år tidigare än vad som gäller för landet som helhet.
Fyra år i rad har Helsingborgs stad utsetts till Årets miljökommun av tidningen Aktuell Hållbarhet, bland annat för sina ambitiösa mål. Men samtidigt har de styrande partierna velat – men inte lyckats – bygga ett stort bilgarage i Landborgen och sälja Öresundskraft. Två projekt som stötte på politisk patrull.
Bättre gick det för kommunledningen när den ville köpa flygplats. Den fick både S och SD med sig på att bli flygplatsägare tillsammans med sex andra kommuner.
I en intervju med Aktuell Hållbarhet förklarar miljödirektör Henrik Frindberg vinsten 2020. Han pekar på en stor uthållighet från politiken och hävdar att miljö aldrig har fått bli en separat fråga utan haft sin plats i alla delar av verksamheten.
Hur hänger det här ihop egentligen? I diskussionen på biblioteket ställs just den frågan: Hur går klimatmålsättningarna ihop med politikernas beslut att satsa på inrikesflyg? Det givna svaret blir att den frågan måste ställas till politikerna.
I debatten om EU:s klimatlag medverkade även Johan Kuylenstierna, som är vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Han sade, apropå att de närmaste åren är så avgörande:
”Att visa ledarskap är oerhört viktigt just nu.”
Det gäller på alla nivåer. Så trots ambitiösa planer och priser är Helsingborg knappast en miljökommun värd namnet.
Gå till toppen