Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Å-kommuner rustar för hundraårsregnet

När klimatet förändras ligger Lomma mindre bra till.
Här kan havet snabbt stiga och ån svämma över vid kraftiga regn. I värsta fall händer det samtidigt.
Strax söder om Lund läggs nu ännu en bit i pusslet som ska dämpa effekterna av kommande extremväder.

En vidsträckt sänka längs Höje å utgör under några veckor en tillfällig arbetsplats för Henrik Dahl, Lars-Henrik Jönsson och Casper Olsson. Deras uppgift är att modellera om i landskapet för att bromsa framtida kraftiga vattenflöden. Till vänster ses Karl Asp från Höje ås vattenråd.Bild: Mats Amnell
Vid Trolleberg söder om Lund slingrar Höje å sävligt på sin väg mot Lommabukten. Nu i början av hösten är den mer som ett dike än ett flödande vattendrag. Men det är något som kan ändras snabbt vid kraftiga regn.
Karl Asp, samordnare vid Höje ås vattenråd, kliver genom den frodiga växtligheten mot en gul grävmaskin som står uppställd i en sänka längs ån. Han är här för visa en av de senaste skapelserna – ett svämplan – för att skydda bebyggelsen längs ån mot översvämningar.
Fakta

Mer än 90 skyddande anläggningar i ån

Höje ås vattenråd är ett samarbete mellan Lund, Lomma, Staffanstorps och Svedala kommuner som alla ingår i det område som förser ån med vatten.

Syftet är att förebygga översvämningar, förbättra vattenkvalitén, minska miljöskadliga utsläpp och öka den biologiska mångfalden.

Vattendragets avrinningsområde är 316 kvadratkilometer stort. Det innebär att all nederbörd som faller inom området rinner ut i havet via ån.

Vattenrådet har totalt sedan 1992 anlagt 83 våtmarker, två fördröjningsmagasin, tre sträckor som gjorts mer slingrande, fyra fosfordammar med kalkfilter och ett svämplan.

En tidig höstdag i september slingar sig Höje å beskedligt fram genom landskapet på sin väg mot Öresund. Men flödet kan stiga snabbt vid kraftiga regn. Genom att skapa upphöjningar på vissa platser i landskapet ska ytan till vänster mellan ån och åkermarken tillfälligt kunna svämmas över och bromsa vattenflöden vid extremt väder.Bild: Karl Asp/Lunds kommun
Genom att ändra markhöjden med några decimeter på utvalda platser ska en låglänt yta motsvarande nio fotbollsplaner tillfälligt kunna svämmas över vid kraftiga regn. Genom att vattnet fördröjs blir flödet ned mot havet mindre.
– Statistiskt kommer området att svämmas över en gång var artonde månad och då bara under något dygn, berättar han och fortsätter:
– Dessutom anlägger vi grusbäddar på bottnen för att möjliggöra lek för vandrande öring.
Strax intill har ån redan tidigare dämts upp i en liten damm, vilket bromsar flödet och gör att växtligheten hinner ta upp mer av näringsämnena i vattnet.
– Alla åtgärder i ån medför nytta på många sätt. Vattnet renas, risken för översvämningar minskar och den biologiska mångfalden ökar, säger Karl Asp.
Ett par veckor efter Sydsvenskans besök syns tydliga förändringar i ån. Här har en tröskel av stenar anlagts tvärs över ån för att hejda flödet och få den öppna ytan i bakgrunden att svämmas över vid högt vatten.Bild: Karl Asp/Lunds kommun
Fakta

Långsammare flöde minskar övergödning

Höga halter av närsalterna kväve och fosfor bidrar till övergödning av hav, döda bottnar och minskad biologisk mångfald.

Källorna är gödningsmedel från jordbruket, enskilda hushållsavlopp och användning av fossila bränslen.

Dagens problem är en kombination av nutida och historiska orsaker. Länge var det sydskånska landskapet fullt av småvatten och sankmarker. Men under 1800-talet dikades våtmarkerna ut i jakt på ny odlingsmark.

Det gör att näringsrikt regnvatten – som förr hann tas upp av växtligheten i de långsamflytande eller stillastående sankmarkerna – numera i expressfart rinner ut i Öresund via vattendrag som Höje å.

Återskapande av våtmarker och liknande åtgärder sker för att återskapa delar av det som försvunnit.

På andra sidan ån skymtar mynningen av ett gapande betongrör som vittnar om ytterligare en del i problematiken. Det är regnvattenavloppet från handelsområdet Nova Lund, stort som 20-25 fotbollsplaner.
Åtgärderna i ån visar sig fungera. Kort efter färdigställandet passerar ett kraftigt regnväder som får den öppna ytan vid ån att svämmas över. Efteråt blir en del vattnet kvarstående.Bild: Karl Asp/Lunds kommun
Innan området byggdes togs regnvattnet upp av marken. Nu är den täckt av asfalt och vid regn leds vattnet ut i ån. Mängder liknande dagvattenutlopp bidrar till höjda flöden i ån vid regn.
Vattenproblemen kan också kopplas till de pågående klimatförändringarna med stigande havsnivåer och mer extremt väder.
Ett gapande betongrör utgör ett exempel på den regnvattenproblematik som skapas av mänskliga anläggningar. Genom röret förs regnvatten från handelsområdet Nova i Lund ut i ån. Innan köpcentret byggdes togs regnet upp av marken. Numera blir det snabbt en del Höje ås flöde.Bild: Karl Asp/Lunds kommun
Ån, som tar emot större delen av allt renat spill- och dagvatten från Staffanstorps och Lunds kommuner kan stiga snabbt och översvämma stora ytor i så väl Lomma som i de andra kommunerna.
Särskilt illa kan det bli om kraftiga regn sammanfaller med tillfälliga högvatten i Öresund, som kan uppstå vid särskilda vindförhållanden. Då får det bromsade flödet i åmynningen vattnet att stiga ytterligare i ån.
”Alla åtgärder medför nytta på många sätt. Vattnet renas, risken för översvämningar minskar och den biologiska mångfalden ökar”, säger Karl Asp som är samordnare inom Höje å vattenrådBild: Mats Amnell
Vilken effekt har då vattenrådets åtgärder i ån?
– Det är svårt att bedöma. Det som har gjorts har visserligen effekt. Samtidigt byggs det hela tiden nytt och de hårdgjorda ytorna växer och alstrar mer vatten till ån. Men sannolikheten för översvämningar är vart fall mindre än om ingenting alls hade gjorts, säger Karl Asp.
Lomma tätort har de senaste åren vuxit kraftigt längs stranden och vid åmynningen. Trots det utsatta läget är översvämningsriskerna ännu inte störst just här. Men klimatförändringarna kommer att öka utsattheten i framtiden.
– Det gäller att bygga för framtiden i vattensystemet. Tidigare har stora översvämningar främst drabbat golfbanan, lantbruksmark och mindre byar, säger Helena Björn som är miljöstrateg inom Lomma kommun och fortsätter:
– Lommas nya hamnstad ligger på 2,5-3 meters höjd över havet. Men med kommande klimatförändringar blir vi att tvungna skapa förstärkta skydd mot havet och skydda centrum som ligger lägre än Lomma hamn.
Längs kajerna i hamnen handlar det om murar eller upphöjningar.
– I tidiga skeden märks det mindre. Kanske behöver vi höja 40 centimeter. Det är ju som en bänkhöjd som kan göras som en sittplats längs hela kajen, säger Helena Björn.
Genom mätningar och modelleringar har Lomma kommun beräknat vilka områden som påverkas vid olika scenarier. Kartan visar områden som påverkas vid extremt väder som statistiskt inträffar ungefär en gång per århundrade.
Lomma har redan börjat bygga skydd mot havet. Söder om T-bryggan finns numera en gräsvall och norr om Lomma hamn pågår bygget av en vall längs stranden som skydd mot erosion och högvatten.
Riskerna innebär inte bara utmaningar för kommuner och andra myndigheter. Alla som bor på en översvämningskänslig plats har ett eget ansvar.
– Kommunen skyddar allmän egendom och ser till att det inte byggs nytt i utsatta lägen. Men var och en måste skydda sin egen fastighet och egendom, säger Helena Björn.
Fakta

Jätteregnen väntas bli fler i framtiden

Lommas kommande översiktsplan tar bland annat upp framtida klimatförändringar som kommer att påverka bebyggelse, infrastruktur, vatten- och energiförsörjning och avloppshantering.

Fler översvämningskarteringar har gjorts. De och modellberäkningar för olika scenarion visar att det främst är stora områden på landsbygden norr om Lomma tätort som är utsatta.

Bland annat räknar man på så kallade hundraårshändelser, vilket innebär väderförhållanden som är sällsynta men kan orsaka mycket stora skador.

Riskerna finns redan idag. Men med stigande havsnivåer och förväntningar om mer extremt väder i framtiden ökar riskerna för stora översvämningar med tiden.

samhällets ansvar blir då att skydda offentlig egendom medan var och en måste skydda sin privata fastighet där vissa åtgärder kan kräva tillstånd.

Flera våtmarker och andra miljöåtgärder har gjorts kring Lomma och längs Höje år genom åren. Bilden är tagen 2015 vid Otto Pers gård där miljöstrategen Helena Björn visade en då nyanlagd våtmark och blivande fågellokal.Bild: Ingemar D Kristiansen
Gå till toppen