Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Det ligger i amerikanernas eget intresse att ta till sig ett projekt för nationell förnyelse.”

USA:s hopp ligger hos Joe Biden, vars främsta styrka är hans potential att kunna återförena ett splittrat folk, skriver Joseph E Stiglitz.

Kanske skulle vårt land under en president som Joe Biden äntligen kunna ta en ny väg, skriver Joseph E Stiglitz.Bild: Andrew Harnik
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Julia Jackson – mor till Jacob Blake, den unge svarte mannen från Kenosha, Wisconsin, som sköts sju gånger i ryggen av polisen – hade rätt när hon konstaterade att ”Amerika är stort när vi uppför oss storslaget”. Sorgligt nog har president Donald Trump under de gångna åren lett oss i exakt motsatt riktning.
Landets hela historia verkar stå på spel när Trump möter väljarna igen den 3 november. För 160 år sedan försökte USA rentvå sig från slaveriets ”arvssynd”. Den gången varnade president Abraham Lincoln för att ”ett hus där delarna inte hänger ihop kommer att rasa”.
Ändå har Amerikas alla klyftor bara blivit djupare under Trump. Det är heller inte förvånande att de rika blivit rikare, givet att han helst mäter landets ekonomiska prestationer baserat på hur börsen går – där Amerikas 10 rikaste procent äger 92 procent av aktierna.
Men samtidigt som värdepappersmarknaden nått nya höjder har även undersysselsättning och arbetslöshet gjort det. 30 miljoner amerikaner lever just nu i hushåll utan tillräckligt med mat på bordet och de flesta av dem i den undre halvan på inkomstskalan lever ur hand, i mun.
Som Martin Luther King påpekade för över ett halvt sekel sedan så går ras och ekonomiska orättvisor hand i hand i USA.
Jag var på plats i Washington DC för 57 år sedan då King höll sitt ”Jag har en dröm”-tal och vi sjöng We shall overcome someday. Som naiv 20-åring hade jag inte kunnat föreställa mig att sångens tänkta framtid skulle vara så avlägsen att utvecklingen mot ekonomisk och etnisk rättvisa, efter en kort period av framsteg, skulle klinga av. Kanske skulle vårt land under en president som Joe Biden äntligen kunna ta en ny väg.
Samtidigt kommer coronapandemin fortsatt att förvärra redan existerande orättvisor. Långt från att vara ett jämlikt patogen utgör viruset det största hotet för dem som har sämst hälsa, varav det finns alltför många i ett land som inte anser att sjukvård för alla är en rättighet. Faktum är att antalet amerikaner utan sjukvårdsförsäkring har ökat med flera miljoner under Trump, efter att ha minskat dramatiskt under president Barack Obama. Även före pandemin hade amerikanernas förväntade livslängd sjunkit till under nivån där den befann sig på mitten av 2010-talet.
Man kan inte ha en hälsosam ekonomi utan en frisk befolkning och det skulle egentligen inte behöva sägas att en nation vars befolknings hälsotillstånd stadigt försämras har väldigt långt att gå innan den kan uppnå storhet. Trumps ekonomiska landvinningar var – inte helt oväntat – måttliga även före pandemin. Istället för att minska handelsunderskottet har hans ogenomtänkta handelskrig faktiskt ökat underskottet med 12 procent på tre år. Under samma period har färre arbeten skapats än under Obamas sista tre år. Dessutom var tillväxten kraftlös och visade tecken på att ebba ut efter den sockerchock som 2017 års stora skattesänkning gav och skapade inte fler investeringar utan istället ett budgetunderskott på över tusen miljarder dollar.
Trumps vårdslösa styre, som förvärrats av Republikanerna i kongressen, gjorde landet oförberett för nästa kris, som visade sig lura just bakom hörnet. När miljardärer och företag som stöttat Republikanerna ville ha återbäring på sina donationer 2017 fanns det gott om pengar i statskassan. Men nu, när hushåll, småföretagare och väsentlig samhällsservice är i desperat behov av stöd, heter det att det är tomt i ladorna.
Om kampen mot pandemin ska liknas vid en krigstida mobilisering, har USA fått nöja sig med en ledare som bara ser till sitt eget bästa samtidigt som han utsätter alla andra för fara genom att avvisa vetenskaplig forskning och expertkunskaper. Det är därför inte underligt att USA hör till de länder som lyckats sämst med att begränsa smittspridningen och hantera pandemins ekonomiska konsekvenser. Det dör nu tre gånger fler amerikaner varje månad än vad som var fallet under andra världskriget.
Tidigt i Trumps presidentperiod varnade författaren Michael Lewis för att Trump och hans hejdukars krig mot statsförvaltningen skulle göra USA helt oförberett för framtida påfrestningar. Landet vacklar nu under en pandemi som gick att förutse. Samtidigt som man är helt i den hotande klimatkrisens grepp och dignar under en tilltagande socioekonomisk kris. För att inte tala om en allt mer framträdande splittring mellan urbant och ruralt, kust och inland, ung och gammal.
Trump har gett sig på två av vår nations stora nyckelegenskaper: den sociala solidariteten amerikaner emellan och förtroendet för institutionerna. Länder där sådana egenskaper förblivit intakta har hanterat pandemin långt bättre och den ekonomiska tillbakagången har varit mycket lindrigare. Hur kan ett land som släpar efter på dessa områden göra anspråk på storhet som nation?
USA:s hopp ligger nu hos Joe Biden, vars främsta styrka är hans potential att återförena en splittrad befolkning. Även om klyftan är alltför djup att helas över en natt, ligger det något i klichén att ”tiden läker alla sår”.
Men läkningen sker inte av sig själv och det ligger i amerikanernas eget intresse att ta till sig ett projekt för nationell förnyelse. Lyckligtvis är en stor del av den unga generationen redo att möta denna utmaning. Nationen kan åter bli stor om denna entusiasm kan kanaliseras, om den står enad och om den åter tillämpar sina principer och strävanden.
Joseph E Stiglitz, nationalekonom, professor vid Columbia University och chefekonom vid Roosevelt Institute
Project Syndicate
Översättning: Ola Tedin
Gå till toppen