Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Pandemin som blev två pandemier, olyckligtvis.

Psykiskt lidande framkallat av pandemin försvinner inte med vaccinet.Bild: isabell Höjman/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Tre månader. Det var så länge som sarsepidemin härjade i Hongkong 2003. Den slog till plötsligt och med full kraft i maj, för att i juni försvinna lika snabbt.
Men lidandet försvann inte med viruset. Åren efter pandemin noterade forskare vid Chinese University of Hong Kong en oroväckande ökning av psykisk ohälsa bland dem som överlevt sars. Över 40 procent utvecklade något slags psykisk diagnos, vanligast ptsd, alltså posttraumatisk stress och depression, psykosomatisk smärta eller tvångstankar.
Det finns anledning att tro att vi kommer att se liknande effekter nu, efter corona. I augusti publicerades en italiensk studie som visade att fler än hälften av dem som vårdats för covid-19 efter några månader drabbats av psykisk ohälsa. Vanligast är ptsd, depression, ångest och sömnsvårigheter.
Rädslan för att insjukna liksom påfrestningarna av att vårdas kan i sig leda till psykiska men. Men det finns också forskare som misstänker att covid-19 – som tillhör samma virusgrupp som sars – inte bara kan påverka människors kognitiva förmåga utan också orsaka en inflammation i hjärnan, vilket kan bidra till psykisk ohälsa.
Oavsett orsak till lidandet, så är en sak säker:
Ju längre det tar innan vi får ett vaccin, desto mer stöd och psykiatrisk eftervård kommer att krävas av samhället.
Och då har vi knappt rört vid ytan av den stora våg av psykisk ohälsa som väntar i spåren av pandemin.
Under året har land efter land rapporterat en alarmerande ökning av psykisk ohälsa bland befolkningen. Redan i april varnade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Sverige för att oro och rädsla, stora livsförändringar och social isolering under pandemin innebär en ökad risk för ångest, depression och diverse psykiska besvär. Under sommaren och hösten har företag som arbetar med företagshälsovård noterat en ökning av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.
Störst är risken för människor som arbetar inom vården, som under månader slitit under enorm stress – med risk för att själva bli sjuka – liksom människor som redan före pandemin kämpat mot psykisk ohälsa. Restriktionerna och påfrestningarna på vården har gjort att många under året inte kunnat träffa sina psykologer och fått den vård de behöver.
År 2018 svarade 17 procent av svenskar i åldrarna 18–85 att de hade ett psykiskt nedsatt välbefinnande. Var femte person uppgav att de någon gång fått diagnosen depression. Vad mer oroväckande var: i den grupp som sade sig kämpa med ekonomin var psykisk ohälsa nästan dubbelt så vanlig – även suicidtankar förekom oftare bland dem som hade ekonomiska problem.
Sambandet mellan ekonomi och psykiska besvär blir extra viktigt nu när stora delar av världen rör sig in i en global lågkonjunktur av sällan skådat slag. Efter finanskrisen 2008 började forskare använda begreppet ”ekonomiska självmord” för att beskriva ökningen av självmord som korrelerade med den ökade arbetslösheten, och desperationen och hopplösheten människor slungades in i. Forskarna börjar redan se samma trend under coronapandemin. Sedan i mars har 71 fall av självmord och 46 suicidförsök i Italien tillskrivits den ekonomiska krisen.
I Sverige, där köerna till psykiatrin länge varit oanständigt långa, föreslår regeringen en satsning på 1,2 miljarder kronor i budgeten för 2021 och 2022 för att stärka ”den psykiska hälsan, psykiatrin och suicidpreventionen”. Frågan är om det kommer att räcka för att tackla trycket på vården under och efter den här pandemin.
Vissa har gått så långt som att kalla det för två pandemier. Den ena försvinner med ett vaccin. Den andra riskerar, om makthavarna inte tar den på tillräckligt stort allvar, att stanna kvar och orsaka skenande samhällskostnader och mänskligt lidande i åratal framöver.
Gå till toppen