Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Malmö universitet kan inte bara låta upploppen efter koranbränningen passera.”

Det finns ibland en förkärlek för att inhämta modeller och metoder från andra länder för att lösa inhemska problem. Men frågan är om de fungerar och hur de kan anpassas till svenska förhållanden, skriver Anders Jakobsson och Laid Bouakaz, forskare vid Malmö universitet.

Under de dramatiska dygnen blev det tydligt att många unga som var ute på gatorna hade missuppfattat eller saknade förståelse för grundläggande demokratiska principer, skriver artikelförfattarna.Bild: Hussein El-Alawi
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
För en dryg månad sedan skakades Malmö av våldsamma upplopp efter en uppmärksammad koranbränning. Det är forskningens uppgift att fördjupa förståelsen för och lära av vad som hände. Malmö universitet tar därför nu initiativ till ett forskarnätverk kring händelserna på Rosengård.
Den 26 augusti nekas en islamkritisk manifestation initierad av provokatören Dan Park tillstånd i Malmö. Två dagar senare stoppas Rasmus Paludan, ledare för det högerextrema partiet Stram kurs i Danmark, vid den svenska gränsen. Vid Stortorget i Malmö sker en manifestation som inte har polistillstånd. En koran sparkas runt vid torget och i utkanten av Rosengård sker en koranbränning. Detta får hundratals människor att ta sig ut på Amiralsgatan och i Rosengård.
Medan oroligheterna pågår samlas människor i grupper där det förs samtal för att förstå det som utspelar sig framför deras ögon. Imamer försöker svara på frågor, unga försöker lugna andra unga medan ett fåtal är våldsamma. Många av dem som deltar är ungdomar i grund- eller gymnasieskolan.
I medierapporteringen som följer får Malmöborna och resten av Sverige ta del av braskande rubriker, bilder på brinnande däck och allmänt kaos. Men vad var det som egentligen hände? Hur går det att förstå och vad går att lära av det?
Ambitionen och syftet med det nya forskarnätverket är att utifrån olika perspektiv förstå de mekanismer och processer som ledde fram till våldsamheterna. Vad var det som gjorde att reaktionerna blev så kraftiga? Hur kan företrädare för skolan, polisen och andra myndigheter få verktyg för att hantera och förebygga liknande situationer igen, inte bara i Malmö utan på andra platser i Sverige?
Under de dramatiska dygnen blev det tydligt att många unga som var ute på gatorna hade missuppfattat eller saknade förståelse för grundläggande demokratiska principer. Inte minst skolan behöver hjälp och stöttning för att kunna hantera brännande frågor om demokrati och yttrandefrihet i undervisningen.
Malmö universitet kan inte bara låta upploppen efter koranbränningen passera. Det är universitetets skyldighet att fördjupa förståelsen bortom mediernas ögonblicksbilder och utveckla ny kunskap för framtiden. Till exempel har forskning som berör skolan stora möjligheter att bidra med insikter och verktyg som lärare idag behöver. Det är avgörande för att barn och unga ska utvecklas till goda medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Istället för att forskare arbetar utifrån sina separata ämnen öppnar det nya nätverket kring händelserna på Rosengård en möjlighet för kriminologer, sociologer, pedagoger och forskare inom andra ämnesområden att samarbeta. Nätverket vänder sig till forskare i hela Sverige och fortfarande kan fler ansluta sig.
Det finns ibland en förkärlek för att inhämta modeller och metoder från andra länder för att lösa inhemska problem. Malmö stad blev 2018 första kommun i Skandinavien att börja arbeta med Community That Cares, CTC, ett styrsystem som utvecklats i USA med syfte att främja goda och jämlika uppväxtvillkor genom att arbeta förebyggande. Skolorna i Malmö har inspirerats av Ontariomodellen från Kanada i sin strävan efter att förbättra elevernas resultat. Projektet Sluta skjut, där staden arbetar tillsammans med polisen och kriminalvården, är ett annat exempel som bygger på en amerikansk metod som används i våldsutsatta städer i USA.
Importerade modeller kan naturligtvis ha sina fördelar. Men frågan är om de fungerar och hur de kan anpassas till svenska förhållanden. Det finns mycket att lära på plats i Malmö utifrån de förutsättningar som finns här. Staden är och kan bli ett ännu större nav för forskning som bidrar med egna lösningar som kan tillämpas både i Malmö, i resten av Sverige och i ett internationellt perspektiv.
Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.
Laid Bouaka, universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.
Gå till toppen