Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: När det måste vara lättare att äta grönt.

Vegansk kikärtscurry är lätt att laga, god och mättande.Bild: Janerik Henriksson/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Växtbaserade produkter får sedan några år tillbaka inte kallas för mjölk, ost eller korv i EU. Det är därför det finns så många komiska och fantasifulla namn på veganhyllorna. Oatly har sin havregurt, ICA säljer sojafärs och den som letar efter vegetarisk grädde till tårtan får fråga efter ”dessertvisp” och ”cuisine”.
Företag som jobbar med växtbaserade produkter har visserligen lärt sig att runda den fyrkantiga lagen. Men om EU-parlamentet den 19–22 oktober röstar igenom lagförslaget som ska utgöra en del av policyn för den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter, CMO, kan det bli betydligt svårare att sälja och marknadsföra vegansk mat framöver.
I den föreslagna lagstiftningen finns två tillägg som skulle slå hårt mot den redan reglerade marknaden för vegetariska produkter.
Det första, tillägg 165, är ett förbud mot att använda ord som ursprungligen förknippas med kött- och mejeriprodukter, som ”vegetarisk stek” och ”veggieburgare”. Det andra, tillägg 171, skärper förbudet mot att använda liknelser som ”yoghurtstyle” eller ”ostalternativ”.
Kritiska klimatorganisationer och företag har särskilt uttryckt oro över ordvalen. Tillägg 171, som förbjuder produkter som imiterar kött- och mejeriprodukter, skulle vid en hård tolkning även kunna omfatta paketeringen. Får i så fall havregurten säljas i liknande förpackningar som den vanliga yoghurten?
Därtill skulle företag med veganska produkter förbjudas från att utnyttja och skada mejeriprodukters ”anseende”. Företag sprungna ur klimat- och djurrättsrörelsen riktar ofta sin kaxiga marknadsföring mot den traditionella industrins svagheter: den problematiska djurhållningen och klimatpåverkan.
Minns bara Arlas fejd med Oatly.
Med den nya lagen ryker inte bara "smart sausage" och "no evil chorizo". Beroende på hur lagen tolkas kan det bli förbjudet att jämföra veganprodukter med kött- och mejeriprodukter för att marknadsföra klimatsmartare alternativ.
Frågan är hur väl det rimmar med EU:s höga klimatambitioner. Så sent som i veckan röstade parlamentet i linje med sitt nya gröna handlingsprogram för att skärpa målet för utsläppen av växthusgaser, från en minskning med 40 till 60 procent år 2030.
Strategin From Farm to Fork – hörnstenen i denna gröna plan – har redan lanserats. Syftet är att röra sig mot ”ett mer hälsosamt och hållbart matsystem i EU”, där en övergång till mer växtbaserad mat lyfts fram både för att minska risken för livshotande sjukdomar och människors påverkan på klimatet.
De nya lagförslagen visar varför det inte räcker med att sätta djärva klimatmål och kalla sig vägledande. En drastisk grön omställning kräver att politiken speglar målsättningen och underlättar för människor att fatta bra beslut i vardagen. Valfriheten i att äta kött – eller låta bli.
Progressiva EU har redan idag en av de tuffaste regleringarna mot vegetariska produkter i världen. Att rösta igenom lagar som gör det ännu svårare att sälja sojakorvar och veganostar är att skjuta sig själv i foten, inför ett lopp som man säger sig vilja vinna.
Gå till toppen