Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Trumps domarkandidat grillas i USA:s senat

Ett jobb på livstid står på spel för Amy Coney Barrett. Och ett viktigt steg på den konservativa kandidatens väg till att bli godkänd som ny domare i USA:s högsta domstol är de fyra dagar av utfrågningar som nu inleds i senatens justitieutskott.

Domarkandidaten Amy Coney Barrett svärs in inför utfrågningen i senatens justitieutskott.Bild: Win McNamee
President Donald Trump har nominerat Coney Barrett till att efterträda nyligen avlidna Ruth Bader Ginsburg i Högsta domstolen (HD).
– Vi har förlorat en storartad kvinna och nu ska vi ersätta henne med en annan storartad kvinna, sade utskottsordföranden, senator Lindsey Graham (republikan) från South Carolina, i sitt inledningsanförande på måndagen.
Den 48-åriga Coney Barrett kom till utfrågningen med ett svart ansiktsskydd, som hon behöll på innan det vid 20-tiden (svensk tid) blev dags för hennes öppningsanförande.
– Jag har nominerats för att för att fylla ut domare Ginsburgs plats, men ingen kan någonsin ta hennes plats. Jag kommer för alltid att vara tacksam för den väg hon stakade ut och på det vis hon levde, sade Coney Barrett.
Under sitt korta anförande tog hon inte upp sin konservativa hållning eller vad hennes nominering innebär för balansen i USA:s högsta domstol.
Däremot påpekade Coney Barrett att hon – om senaten godkänner henne – blir den första HD-domaren som inte kommer från elituniversiteten Harvard eller Yale, samt att ingen mamma med barn i skolåldern tidigare har suttit i HD.
Trumps utnämning är politiskt stridbar och ordföranden Graham bad senatorerna att visa respekt under utfrågningarna som kommer att pågå flera dagar.
Senator Dianne Feinstein (demokrat) från Kalifornien, partiets mest seniora utskottsledamot, inledde också med några ord om Bader Ginsburg:
– Det är mycket stora skor att fylla.
Feinstein gjorde sedan klart att hon kommer att pressa Coney Barrett om sjukförsäkringslagen Affordable Care Act, i folkmun kallad Obamacare.
Den liberala Bader Ginsburg dog den 18 september. Bara minuter efter dödsbudet inleddes den politiska striden i Washington DC.
Republikanerna vill fylla Bader Ginsburgs plats innan valet den 3 november medan Demokraterna anser att det är rimligt att först låta USA:s folk säga sitt innan en ny domare, som sitter på livstid, godkänns. Just det argumentet fördes fram av republikanen Mitch McConnell när han 2016 vägrade låta senaten rösta om Barack Obamas kandidat som ersättare för domaren Antonin Scalia, som avled i februari det året. Det ledde till att Trump sedan han tillträtt som president redan har utsett två domare till domstolen, som därmed har fått en konservativ majoritet.
I nuläget har fem av de nio domarna en konservativ hållning – och med Coney Barrett skulle balansen alltså tippa över till 6–3 gentemot de liberala domarna. Hon är en djupt konservativ katolik, sjubarnsmor och toppstudent som ses som den feministiska ikonen Bader Ginsburgs totala motsats. I sammanhanget är 48 år att betrakta som ungt, men hon har en gedigen bakgrund och de ”rätta” moralkonservativa värderingarna.
Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt. Hon har beskrivits som en briljant jurist och har också varit juridikprofessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana.
Demokratiska senatorer och liberala företrädare har motsatt sig Coney Barrett av samma anledningar som Trump vill se henne som ny domare. Kritikerna har särskilt varnat för att aborträttigheter riskerar att inskränkas och att Affordable Care Act kan komma att nedmonteras med ytterligare en konservativ domare på plats.
Justitieutskottets utfrågning väntas pågå i fyra dagar. Demokraterna har bett om att den ska skjutas upp sedan två republikaner i utskottet – precis som Trump – testat positivt för covid-19 efter Vita husets ceremoni den 26 september då presidenten officiellt presenterade Coney Barrett som sin domarkandidat.
Senatorerna i utskottet får själva bestämma om de vill delta på distans eller inte.
En som valde att framträda via video var senator Kamala Harris, tillika Demokraternas vicepresidentkandidat. Hon argumenterade för att utfrågningen av Coney Barrett av smittspridningsskäl borde ha skjutits upp.
– Republikanerna insåg till slut att Affordable Care Act är för populär för att upphävas i kongressen, så nu försöker de kringgå väljarnas vilja och Högsta domstolen att göra det smutsiga arbetet, sade Harris.
Men utskottsordföranden Graham poängterade att inget i utnämningsprocessen strider mot den amerikanska konstitutionen.
Under själva utfrågningen på tisdag och onsdag väntar tuffa frågor om Coney Barretts juridiska filosofi. På torsdag ska externa vittnen frågas ut om den nominerades kvalifikationer.
Republikanerna har majoritet i senaten, vilket innebär att Trumps domarkandidat med all sannolikhet kommer att få godkänt. Justitieutskottet väntas rösta om saken den 22 oktober och därefter väntar en omröstningen i hela senaten i slutet av månaden.
Fakta

Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Gå till toppen