Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Reformisterna har en offensiv socialdemokratisk ekonomisk politik till efter corona.”

Inför valet 2022 ska väljarna veta att det är vi socialdemokrater som har svaren och reformerna som tar sig an samtidens ödesfrågor: ojämlikhet, arbetslöshet och klimatförändringar. Det skriver Sofie Eriksson, Markus Kallifatides och Daniel Suhonen i S-föreningen Reformisterna.

Statsminister Stefan Löfven efter att han presenterat Socialdemokraternas valmanifest 2018. Vi har förslag och en riktning för hur en självständig, stark och offensiv socialdemokratisk reformagenda skulle kunna se ut, skriver Sofie Eriksson, Markus Kallifatides och Daniel Suhonen.Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Många människor som S-föreningen Reformisterna möter önskar en tydligare och mer visionär socialdemokrati som tar sig an de samhälleliga problem och svagheter i välfärden som blottlagts under coronapandemin.
Här är förslagen och riktningen för hur en självständig, stark och offensiv socialdemokratisk reformagenda skulle kunna se ut. Vårt förslag till budget för Sverige 2021 visar att en grön och rättvis nystart, med 100 000 nya jobb, inte bara är genomförbar utan också nödvändig.
Pandemin har ställt Sverige vid ett historiskt vägskäl. Antingen förstärks den negativa spiral av stigande arbetslöshet, växande ojämlikhet och miljöproblem som präglat utvecklingen sedan 1980-talet. Eller så kan landets befolkning komma att se tillbaka på coronakrisen som en vändpunkt då Sverige valde en rättvis och hållbar nystart.
Just nu tycks alla partier vara överens om att det behövs stimulansåtgärder. Men minnet kan visa sig kort. Åtminstone om man lyssnar till tonerna från högerkanten, som bara väntar på att dra åt svångremmen för trygghetssystemen och välfärden, så fort företagsägarna och miljonärerna räddats av alla oss andra.
Grunden för en nystart är en ny ekonomisk politik för full sysselsättning, återuppbyggnad av en fungerande och jämlikhetsskapande välfärd kombinerad med storskaliga investeringar i infrastruktur, bostäder och grön omställning.
Reformisternas budget står på fyra ben som tillsammans bär upp ett arbetande, rättvisare, grönare och starkare Sverige:
1. Ett nytt finanspolitiskt ramverk – ett moderniserat ramverk där samhällets tillgång till arbetskraft och produktiva resurser fullt ut används för att tillfredsställa samhälleliga behov:
• driftskostnader som välfärdssatsningar och pensionshöjningar precis som i regeringens höstbudget lånefinansieras under 2021, men att driftsunderskottet hämtas hem fram till 2023.
• nödvändiga samhällsinvesteringar på omkring 100 miljarder kronor per år finansieras genom lån. Den offentliga sektorns bruttoupplåning stabiliseras omkring 45 procent av BNP, bland de lägsta i Europa.
• över 100 000 nya jobb skapas utöver de förslag som regeringen presenterat. De nya arbetstillfällena ska finnas i såväl den privata som offentliga sektorn.
2. Ett lyft för välfärden och pensionerna – förslagen innebär ett trendbrott där välfärden inte bara upprätthålls utan ges utrymme att förbättras:
• att kommuner och regioner permanent tillförs ytterligare 84 miljarder kronor och statsbidragen indexeras för att följa kostnads- och löneökningar. Det förutsätter ett stopp för skattesänkningar i kommuner och regioner samt att personaltätheten inte minskar.
• en höjning av pensionerna med 3 500 kronor före skatt och en permanent förstärkning och indexering av ersättningar i socialförsäkringssystemen.
• en stegvis sänkning av normalarbetstiden inleds med kompensation till kommuner och regioner som behöver anställa och utbilda fler.
3. En grön ny giv för nystart av ekonomin – ett reformpaket för en rättvis grön omställning som tar Parisavtalets mål på allvar. Grunden är en aktiv stat och stärkta gröna investeringar i ett gemensamt samhällsprojekt där kostnaderna för ett fossilfritt Sverige 2035 fördelas solidariskt:
• en statlig investeringsbank som mobiliserar upp till 535 miljarder kronor i jobbskapande investeringar under de kommande tre åren.
• en storsatsning på bland annat energieffektivisering av miljonprogrammet och ett transportlyft som gör det ekonomiskt möjligt för alla att ta klivet till fossilfria transporter.
• en grön värnskatt och en grön arvs- och gåvoskatt införs samtidigt som klimatskadliga subventioner fasas ut. På så vis säkrar vi att omställningens kostnader fördelas efter bärkraft och ansvar.
4. Ett skattesystem där alla bidrar: gemensam finansiering av välfärdsstaten är långt effektivare än om välfärdstjänster ska köpas enskilt, men förutsätter ett skattesystem där alla är med och bidrar. Förslagen ökar rättvisan inom skattesystemet, ger 100 miljarder mer till välfärden, och innebär:
• en röd skatteväxling där jobbskatteavdragen avskaffas och ersätts med en skattereform för rättvisa. Reformen innebär att jobbskatteavdragens resurser styrs om till att rikta sig till människor i de lägre inkomstskikten.
• höjd och enhetlig skatt på kapitalinkomster och höjd skatt på fastigheter.
• skattesänkningarna i budgetpropositionen 2021 rullas tillbaka.
Reformisterna visar hur en offensiv socialdemokratisk ekonomisk politik för tiden efter corona kan se ut. Vi har räknat på genomförande, kostnad och finansiering. Det är en politik som socialdemokratin bör gå till val på 2022. Då ska väljarna veta att det är socialdemokraterna som har svaren och reformerna som tar sig an samtidens ödesfrågor: ojämlikhet, arbetslöshet och klimatförändringar. En socialdemokrati som har råd med och ser med tillförsikt på framtiden.
Sofie Eriksson, styrelseledamot i S-föreningen Reformisterna.
Markus Kallifatides, ordförande i S-föreningen Reformisterna.
Daniel Suhonen, styrelseledamot i S-föreningen Reformisterna.
Gå till toppen