Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Bakgrund: Franssons dopningsfall

Jenny Fransson i EM 2019. Arkivbild.Bild: Aleksandar Djorovic/TT
9 januari: Jenny Fransson dopningstestas i sitt hem i Helsingborg.
3 februari: Svenska brottningsförbundet meddelar att Fransson testats positivt för den anabola steroiden metyltestosteron. I väntan på B-provet stryks hon från Sveriges OS-trupp och stoppas från EM i Rom. Fransson förnekar att hon tagit den förbjudna substansen.
7 februari: Även B-provet visar spår av den anabola steroiden metyltestosteron.
Maj: Fransson tar hjälp av Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet, för att rentvås. Det nya ombudet säger sig vara övertygad om Franssons oskuld och lägger fram två teorier: antingen är testmetoderna inte tillförlitliga, eller så har hon fått i sig ämnet via något hon ätit.
28 maj: Dopningskommissionen yrkar på fyra års avstängning. Nu är det upp till Riksidrottsförbundets dömande instans, dopningsnämnden, att fastställa domen.
25 juni: Jenny Fransson stängs av i fyra år, strängast möjliga straff för en idrottare som fälls för dopning för första gången.
15 juli: Fransson överklagar domen till Riksidrottsnämnden (RIN).
14 oktober: RIN, idrottens ”högsta domstol”, meddelar att Franssons fyraåriga avstängning kvarstår.
Gå till toppen