Google Chrome
Firefox
– Inga studier på hur många som missbrukar opioider har gjorts sedan 90-talet. Det tycker jag är mycket allvarligt. Sverige har gravt misskött statistiken på det här området, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Statistiken över överdoser, alltså akuta narkotikarelaterade dödsfall, visar att opioider står för 85 procent av de närmare 600 dödsfallen. Det är det antal som rapporteras in till EU:s narkotikabyrå, EMCDDA, som i en översikt visat att Sverige har den högsta narkotikadödligheten – 81 narkotikarelaterade dödsfall per miljon invånare.
I dödsorsaksregistret, där narkotika anges som en bidragande orsak till dödsfallet, är antalet ungefär 900 fall per år. Antalet har sjunkit något sedan toppåret 2017.
Minskningen är, enligt forskare och poliser, en direkt följd av att Högsta domstolen tidigare i år dömde två bröder, som drev en nätbutik där olika varianter av läkemedlet fentanyl såldes, för grovt vållande till annans död.
– Opioider är det centrala när man tittar på dödligheten, men de som dör har ofta använt andra droger också, framför allt bensodiazepiner och alkohol, vilket syns vid obduktioner, säger Björn Johnson.
Narkotikaforskaren Anna Fugelstad vid Karolinska institutet har också sett det i sin forskning. När hon i en studie tittade på hur många mellan 15 till 29 år som avled av metadonförgiftningar åren 2006–2015 hittade hon 269 dödsfall. 76 procent av dem hade även bensodiazepiner i kroppen.
– Att så många unga dog av metadonförgiftning är ur rättsmedicinsk synvinkel förskräckligt. Normalt sett är ju dödligheten i den gruppen väldigt låg, säger hon.
Endast 10 av de 269 hade fått metadon utskrivet på recept.
– Det är viktigt att ta reda på varifrån de fick tag på det så att man kan förhindra onödiga dödsfall. Det metadon som finns i behandlingsprogrammen är så giftigt att det kan vara dödligt för de som inte brukar ta metadon, säger Anna Fugelstad.
Björn Johnson har tillsammans med forskarkollegan Torkel Richert visat att ”läckage” förekommer från behandlingarna.
– Vi hade ett fiffigt upplägg när vi forskare gjorde längre intervjuer med patienter och även anställde patienter som gjorde intervjuer med sina kamrater. Vi forskare fick andra svar än patienterna. Fler vågade berätta för patienterna att de sålt eller delat med sig av läkemedel, säger han.
Johnson konstaterar att vidareförsäljningen är ett reellt problem, men han tror inte att det är en orsak till den höga narkotikadödligheten
Studien gjordes 2012 och då var det ganska svårt att komma in i behandling.
– Egen behandling för att undvika abstinens var ett viktigt motiv för dem som då köpte preparaten illegalt. I dag är det lättare att komma in i behandling.
Björn Johnson följer just nu de så kallade laro-programmen (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) i Skåne, bland annat för att få en indikation på deras effekt på narkotikadödligheten.
– Vi ser ingen ökad dödlighet i Skåne, tvärtom. Vår erfarenhet är att det är bra att laro-programmen byggs ut, säger han.
Ett problem är dock det inte finns något register över hur många som är med i regionernas laro-program.
– Det finns inga nationella register på det heller. När vi inte vet hur många som har laro och hur många som missbrukar opioider, då är det svårt att göra en analys om vad den höga narkotikadödligheten beror på, säger Björn Johnson.
Att narkotikapolitiken inte heller har utvärderats på 30 år bidrar till svårigheterna att få grepp om problematiken.
– Man borde verkligen utvärdera vilken effekt som kriminalisering av eget bruk har haft. I dag ägnar polisen mycket tid på att lagföra personer som missbrukar narkotika, trots att vi inte vet om det har någon förebyggande effekt alls, säger Björn Johnson.
Fakta
Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende
I regeringens så kallade ANDT-strategi (en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik) är ett av målen att färre människor ska skadas av eget eller andras bruk.
Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (laro) är en av de insatser som lyfts fram i strategin. Det är en behandling som består av två delar: dels behandling med narkotiskt läkemedel som godkänts för behandling av opioidberoende, dels psykologisk eller psykosocial behandling eller sociala stödinsatser.
Källa: Socialstyrelsen