Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Evelyn Schreiber: I väntan på en demokratisk storseger.

Opinionsmätningarna slog fel 2016. Det kan hända nästa vecka också.

Hillary Clinton 2016.Bild: Andrew Harnik
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Sex dagar före det amerikanska presidentvalet 2016 tog jag hissen upp till 24:e våningen i den tegelstensbruna skyskrapan som rymde Hillary Clintons kampanjhögkvarter i Brooklyn, New York.
I den kontorsliknande lokalen, tapetserad med färgglada barnteckningar och affischer med Clintonslogans, rådde febril aktivitet. Kampanjarbetaren Kyle hälsade mig välkommen och visade mig till ett rangligt skrivbord. Han pekade på en gammal sladdtelefon – liknande den min farmor hade på 90-talet – och räckte fram ett papper. ”Här är manuset”, sade han. ”Vi ringer till North Carolina idag.”
Arbetet som volontärarbetare gick ut på att ringa upp väljare och fråga dem om de tänkte rösta på Clinton i presidentvalet. Svaret skulle noteras på ett papper, som sammanställdes i slutet av dagen. Det lät inte som någon svår uppgift.
Men det visade sig vara nästintill omöjligt. Flera timmar, och hundratals telefonnummer senare, hade jag lyckats prata med två väljare. Den ena slängde på luren innan jag hann presentera mig. Den andra svarade att hon inte hade bestämt sig för vem hon skulle rösta på:
”Jag hatar dem lika mycket båda två.”
Men bland kampanjarbetarna ansågs det vara en bra dag. En kvinna som jag mötte i korridoren berättade att hon hade volontärarbetat så här varenda dag i flera månader. Om hon lyckades prata med en handfull väljare i veckan var hon nöjd.
Trots de uppenbara problemen med att komma i kontakt med väljare ute i landet, var hon och övriga kampanjarbetare inte det minsta oroliga. Med en vecka kvar till valet låg Clinton långt före Donald Trump i de flesta opinionsmätningarna. I Brooklyn förberedde man sig för en jordskredsseger.
Fyra år senare, med en vecka kvar till valet 2020, är det svårt att inte hemsökas av minnena från valnatten 2016. Även i år leder Demokraternas presidentkandidat, nu Joe Biden, med god marginal i opinionsmätningarna. Även nu talar mycket för att Trump kommer att förlora.
Det är med andra ord förståeligt att många helt avfärdar opinionsmätningarna den här gången. Men mycket har hänt under de senaste fyra åren.
De missvisande siffrorna 2016 berodde bland annat på att många väljare som inför valet svarade att de inte visste vem de skulle rösta på, till sist röstade på Trump. Det visade sig också att många opinionsundersökningar hade misslyckats med att fånga upp låginkomsttagare och lågutbildade amerikaner – Trumps starkaste väljargrupper. Att få till ett bra urval när man envisades med att kontakta väljare via fasta telefoner var bevisligen inte heller lätt.
Inför valet nästa vecka har amerikanska medier och opinionsmätningsföretag gjort sin läxa. Men det finns ändå inga garantier. Till skillnad från 2016 har vi andra osäkerheter att ta hänsyn till i prognoserna i år: en global pandemi, en ekonomisk kris, skogsbränder och våldsamma upplopp. Å ena sidan slår poströstningen, och röstregistreringen alla rekord. Å andra sidan gör det republikanska partiet allt i sin makt för att underminera den demokratiska processen.
I slutänden är det inte en fråga om hur människor säger att de tänker rösta i valet, utan om och hur de faktiskt röstar.
Gå till toppen