Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kolonilotter till havs – ”skogar under ytan”

Musslor och alger odlade på rep – mitt i huvudstaden. I Danmark har fenomenet havskolonilotter vuxit explosionsartat och nu finns det runt 1 000 havsbönder i grannlandet. – Det kan odlas skogar under havsytan, säger Joachim Hjerl, grundare av den rikstäckande organisationen Havhøst.

Musslor odlade på rep i en havskolonilott mitt i centrala Köpenhamn. Jochim Hjerl är grundare och verksamhetsledare för Havhøst, som har runt 1|000 medlemmar. I Danmark är det möjligt för privatpersoner att vara havsbönder, men i Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet.Bild: Johan Nilsson/TT
Samtidigt som bilar och bussar susar förbi i hög fart på Langebros sex körfält i centrala Köpenhamn vevar Joachim Hjerl upp ett rep med blåmusslor. Mitt i den danska huvudstaden – under en gångbro vid kajen – finns det en kolonilott under havsytan.
– Det bästa är ju att odla kustnära på det här sättet, för då kommer man åt det man ska odla på ett bra sätt, säger Joachim Hjerl.
Det började som en rolig hobby för nio år sedan. Nu finns det 20 fristående lokalföreningar runt om i landet som är knutna till Hjerls organisation Havhøst – havsskörd på svenska – och han uppger att de tillsammans har runt 1 000 medlemmar. Förra sommaren fanns det sex föreningar och runt 500 havsbönder.
– Det har alltid funnits en kultur av vattenbruk i Danmark, men när man har försökt göra något sådant här har det varit storskaligt och ett försök till att industrialisera det. Vi har gått en helt annan väg. Vi ville göra det småskaligt och lokalt. Vi ville göra det till ett folkligt projekt och inte något som bara finns ute på havet, säger Joachim Hjerl.
Det är främst blåmusslor, alger och ostron som är lämpliga att odla i havskolonilotter.
– Nu går vi in i säsongen för alger. Sockertången vi sätter i nu kan man skörda i april. Musslor startar man upp med under våren och de går sedan att skörda när som helst under året, förklarar Joachim Hjerl.
Mussellarver sätts på rep eller band och hissas ner. Brunalgen sockertång köps in på linor från ett kläckeri och kan växa flera meter långa.
– Tång är väldigt intressant ur ett miljö- och klimatperspektiv. Kan vi förädla det på ett bra sätt kan det ha stor effekt på klimatet i framtiden. Det kan odlas skogar under havsytan, säger Hjerl.
En viktig del med de danska havskolonilotterna är att sprida kunskap. Under årens lopp har runt 6 000 skolelever i Köpenhamn besökt odlingen vid Kalvebod brygga.
– Skoleleverna är här nere hos oss i tre timmar. De får lära sig exempelvis om havens ekosystem, framtidens mat och om klimatet. Sedan lagar vi mat med eleverna så de får lära sig vad man kan äta från havet.
Någon kommersiell försäljning av det som produceras sker inte utan det är för eget bruk till medlemmarna.
– Allt är väldigt lokalt organiserat och medlemsförankrat, men vi har nu ett samarbete med danska kustfiskare. Liksom i andra länder är det svårt för småskaliga fiskare att överleva med exempelvis rådande kvoter, men detta kan ge dem en extra inkomst samtidigt som de för liv tillbaka till havet.
I Sverige finns det mussel- och algodlingar på kommersiell basis, men inga havskolonilotter för privatpersoner. Vid Göteborgs universitet har man dock startat en odlingslott på försöksbasis på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. I slutet av juli hängdes band ut vid en brygga där olika organismer – exempelvis blåmusslor och ostron – kan sätta sig.
– Det kom ju djur med en gång – det gick jättefort. Det är superhäftigt. Det är blåmusslor och sjöpungar och även europeiska ostron och stillahavsostron, säger marinbiologen Maria Bodin, som är samordnare för pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak.
Om det går att odla potatis eller en kryddodling på landet går det väl lika bra för privatpersoner att ha en liten havskolonilott vid en brygga, resonerar Bodin.
– Vi står inför en stor utmaning med ökad befolkning och att hitta mat så att det räcker. Jordens yta består till 70 procent av vatten, men endast 5–6 procent av livsmedelsproduktionen kommer från havet. Det är ju en otroligt stor outnyttjad resurs. Det är inte lösningen på världens alla matproblem, men det här kan vara en liten pusselbit, säger Maria Bodin.
Om och när det krävs tillstånd för en odling är dock otydligt i svensk lagstiftning. Startar man en stor odling krävs det flera tillstånd, men kan man ha en havskolonilott vid sin egen brygga? Det är något som projektet försöker reda ut.
– Samtidigt måste ju myndigheter och kommuner ha beredskap för dessa nya frågor runt havet, men som det ser ut just nu är det bara i startgroparna. Nu i början är det väldigt småskaligt, men i framtiden är kanske detta något som kommuner kan komma att planera för i sina blå översiktsplaner där man utser kolonilottsområden där personer kan ha en andel, säger Maria Bodin.
I Danmark råder egentligen samma problematik, men där har organisationen Havhøst haft en tät dialog med myndigheter och regeringen.
– Det finns inget regelverk för små och icke-kommersiella anläggningar, men vi har träffat ministrar och myndighetsfolk. Vi tar den kampen för våra föreningar och det finns ingen i Danmark som tycker att det här är en dålig idé. Havskolonilotter är bra för klimatet och miljön och för det lokala föreningslivet, säger Joachm Hjerl.
Fakta

Havskolonilotter

I en havskolonilott odlar och förvarar man råvaror från havet.

Till skillnad från en odling på land behöver man inte tillsätta näring eller vatten till odlingarna. Det finns tillräckligt med näringsämnen i havet i form av kväve och fosfor.

Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.

Det är främst musslor, alger och ostron som är lämpliga att odla eller förvara i en havskolonilott.

Det är viktigt att endast odla sådant som finns i havet på den plats man befinner sig eftersom införsel av nya arter kan slå ut naturliga bestånd.

Källor: Havhøst, Göteborgs universitet

Gå till toppen