Tänk att få leva i en stad där människor talar om långsiktiga visioner och vill vara med i kreativa processer, som vet att ett ”nej” stoppar idéflöden medan ett ”Ja, och ...” bygger vidare.

Tänk att få leva i en stad där människor inte är arga och negativa utan kan framföra konstruktiva idéer och klok kritik med glimt i ögat, har ett förhållningssätt som bidrar till att skapa så många vinnare som möjligt när staden växer och utvecklas.

Den rådande negativa attityden och det hårda, destruktiva tonläget bland till exempel opinionsbildare i Lund är oroande. Frågan är om Lunds domkyrka hade kunnat byggas idag. Är den inte för hög och lite trist grå i färgskalan?

Det förpliktigar att vara en del av Öresundsregionen. I fallet Lund är staden en utvecklingsmotor och har varit en innovativ stad under tusen år. Jag gillar historia i alla dess former, men älskar framtiden ännu mer och vill bo i en stad och en region med öppenhet, driv och framtidstro.

Men ska Lund fortsätta framåt måste vi alla gemensamt även stödja utveckling och bygga in en oemotståndlig attraktivitet i staden för morgondagens invånare, eldsjälar och entreprenörer. Att bidra med nytt till det gamla är att respektera sin historia.

Genom att vässa stadens erbjudanden hjälper vi universitetet att ligga i topp internationellt och samtidigt stöder vi Lunds globala spjutspetsföretag och världsledande forskning.

Min tilltagande känsla är tyvärr att vi alla är alldeles för defensiva och satsar för lite. Nu är det dags att höja blicken och ställa frågan vilket Lund och vilken region vi vill ha år 2050.

Hur skapar vi alla en långsiktigt hållbar livsmiljö där vi ligger i framkant? Hur ska Lund med omnejd bli den starka magnet och regionala motor som mixar hållbarhet, attraktivitet och lockar med ett levande, pulserande centrum där handel, kultur, nöje, restauranger, besöksnäring, upplevelser och det oväntade gör det till förstahandsval för många fler?

Vi som redan bor i Lund, varav många är inflyttade, får akta oss så att vi inte hämmar utvecklingen. Vilka krav på staden har alla de människor som ännu inte flyttat hit, som är unga idag, eller som kanske inte ens är födda?

Hur hjälper staden universitet, innovationsmiljöer och näringsliv att locka hit förmågor från hela världen och får dem att känna sig välkomna? Hur lockar och behåller staden nyfikna människor i åldrarna 15–35 som inte har någon koppling till eller är färdig med studentvärlden?

Det gäller att tänka stort och strategiskt för att kunna sälja in en framtidsvision som många kan dela.

Behovet av global omställning och förnyelse är påtaglig. Coronakrisen skapar ett förändringstryck som ställer krav på både oss som enskilda personer och på samhällets alla sektorer och aktörer. Nu efterfrågar många nytänkande och innovation som bygger på framtidstro och hoppfullhet. Därför efterlyser jag ett mjukare offentligt samtal som bygger vidare på den unika svenska samarbetskulturen. I denna visionära och samverkande miljö får sedan kommunala och regionala tjänstepersoner mandat att spänna alla bågar maximalt och agera som de proffs de anställts för att vara.

Nu behövs en kraftfull, tydlig och gemensam vision. En sådan skulle ge utrymme för konkreta handlingar där konflikter vid varje förändring inte behöver uppstå. Den som är emot ett projekt har kanske rätt. Men att bara säga nej leder ingen vart. Vägen framåt är att bygga konstruktivt på varandras idéer och gemensamt utveckla bättre alternativ. Så kan Lund och andra skånska städer nå sin fulla potential och bli kreativa förebilder.

Världen är i akut behov av lösningar, i Lund och Skåne finns redskapen att kraftfullt bidra till detta. Jag uppmuntrar alla som delar denna vision att göra sig hörda!

Johan Wester, entreprenör och driver samverkansbolaget Skånemotor och tv-, film- och liveproduktionsbolaget Anagram.