Malmöimamen Salahuddin Barakat åtnjuter sedan flera år hög status i Malmö som brobyggare mellan muslimer och andra Malmöbor. Bland annat via forumet Open Skåne har hans prisbelönta arbete för förståelse och tolerans kommit att förknippas med en islam långt från extremism och våld – öppen och tolerant, fredlig och avståndstagande från hot och hat.

Men i början av oktober valde han att kasta bort sitt förtroendekapital i ett vettlöst utfall mot Frankrike i allmänhet och dess president Emmanuel Macron i synnerhet: Frankrike har, enligt Barakats sätt att se på världen, bedrivit ett ”giljotinens skräckvälde” och är en ”extremsekulär och alltmer islamofob skurkstat” och dess president ”självklart inget annat än en skurkaktig fjant”.

Förmodligen utlöstes tiraden av att president Macron manat till kamp mot den islamistiska terrorism som plågar Frankrike. Men Macron var också mycket tydlig med att han och nationen måste bekämpa våldet och dess förespråkare – inte muslimer som människor eller islam som religion.

Frankrike har drabbats hårt av islamistiska terrordåd. Attackerna mot satirtidskriften Charlie Hebdo 2015 krävde 17 dödsoffer. 131 oskyldiga konsertbesökare mördades av radikala fanatiker med automatvapen några månader senare. På landets nationaldag, den 14 juli 2016, dog 86 personer på strandpromenaden i Nice, med vilje överkörda av en lastbil.

I september i år inleddes en ny våg av angrepp på oskyldiga människor när en man gick till attack med ett skarpt tillhygge mot förbipasserande utanför vad han trodde var Charlie Hebdos redaktion. I oktober fick läraren Samuel Paty halsen avskuren efter ett drev i sociala medier för att han hade använt några av de ökända Muhammedkarikatyrerna i sin undervisning – som handlade om yttrandefrihet. I torsdags knivmördades tre besökare i katedralen i Nice. I lördags sköts och skadades en ortodox präst i Lyon och på flera andra platser i Frankrike har hotfulla incidenter rapporterats.

Barakats utfall mot Frankrike kom före mordet på Samuel Paty, ett dåd som han tagit avstånd från på sin Facebooksida. Under måndagen försökte han också göra en poäng av att inlägget tillkommit före mordet på Paty – som om inte Frankrike under flera år utsatts för liknande terrordåd. Det går alltså inte att befria sig från misstanken att den prisbelönte imamen håller sig med dubbla måttstockar.

För antingen är han brobyggare för förståelse mellan grupper och religioner. Då kan han inte samtidigt ta avstånd från ett demokratiskt samhälle där stat och religion hålls strikt åtskilda och där religions- och yttrandefriheten står i främsta rummet och där hädelse inte är ett brott. Som i Frankrike. Eller för den delen, Sverige.

I ett senare inlägg skriver Barakat att han vill låta sitt ”långa och dedikerade arbete mot extremism i dess olika former tala för sig själv”.

Problemet är att utfallet mot Frankrike talar för något helt annat. Så byggs inga broar. Men vägar ner i avgrunden.