Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: EU måste ta större ansvar. Oavsett Vita huset.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel kunde ha en tyngre roll.Bild: Claudio Bresciani/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Fyra år med Donald Trump som amerikansk president har satt sina spår i relationen mellan USA och EU. Än har han hotat med handelskrig, än dragit sig ur internationella avtal eller kritiserat allierade och gullat med despoter. Vita huset har aktivt verkat för att splittra EU och därtill minskat det militära stödet till Europa.
Vad väntar under nästa mandatperiod? Det är med den frågan i bakhuvudet som många européer följt nagelbitaren till röstsammanräkning efter det amerikanska presidentvalet. Men minst lika viktigt som att hoppas på bättre relationer över Atlanten är att stärka det europeiska samarbetet – oavsett vem som styr från Vita huset. Och att se till att EU blir en garant för den liberala demokratin; där hjälper torsdagens historiska överenskommelse om att stoppa stöd till länder som bryter mot grundläggande regler.
Visst tror Joe Biden, till skillnad från Trump, på internationella samarbeten och kontinuitet i relationen mellan länder, men inte heller han är någon större frihandelsvänoch under överskådlig tid behöver andra frågor prioriteras. EU:s tidigare handelskommissionär Cecilia Malmstöms förväntningar inför valet var därefter: "Handelsförhandlingarna återuppstår inte, i alla fall inte på kort sikt."
Unionen måste helt enkelt hitta andra sätt att få fart på den coronakrisande ekonomin och stärka sin ställning på världsmarknaden. Rimligtvis sker det genom fortsatt fördjupning och utveckling av samarbetet inom EU. Som tidigare statsministern Göran Persson (S) påpekar kan de europeiska länderna då utgöra en motvikt mot såväl USA som Kina också på det ekonomiska området. Om Europa faller sönder, som med brexit, är de små exportorienterade länderna som Sverige väldigt ensamma, betonar han i Expressen.
Persson vill, på goda grunder, se en fördjupad svensk debatt om behovet av att utveckla EU-samarbetet. Regeringen borde tala mer om vad unionen betyder för möjligheterna att hävda vår rätt och våra värderingar i världen, påpekar han.
Och det är inte bara ekonomiskt som ensam inte är stark. Sverige och andra europeiska länder måste också börja ta större ansvar för sin säkerhet. Trump gjorde detta skrämmande tydligt när han – utan att stämma av med Berlin – beslutade att dra tillbaka 12 000 amerikanska soldater från Tyskland. Och hotade medatt USA kan lämna Nato om inte övriga medlemsländer bidrar mer till försvarsalliansen.
Biden uttrycker sig i regel mer diplomatiskt, men det grundläggande budskapet lär förbli detsamma oavsett vem som styr i Vita huset framöver: de allierade i Europa förväntas lägga mer pengar på sina försvar.
Det senare gäller även Sverige, som har ett omfattande försvarssamarbete med USA.Säkerhetssituationen har försämrats de senaste åren och det svenska försvaret rustas äntligen upp. Det kräver sina miljarder, vilket i förlängningen sätter frågan om den svenska alliansfriheten i ett nytt perspektiv. Om inte annat borde det tillsättas en villkorslös utredning av vad ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära praktiskt och ekonomiskt.
Frågetecken kvarstår också kring det framtida arbetet mot klimatförändrande utsläpp. Formellt lämnade USA Parisavtalet i onsdags på årsdagen av Donald Trumps utträdesbeslut.
Joe Biden har förklarat att han ville ansluta sitt land till avtalet igen. Men därifrån är steget långt till en ledande roll i arbetet med att bromsa växthuseffekten. EU måste också härkliva fram och gå i bräschen för omställning till klimatneutral ekonomi.
Världspolitiskt får det naturligtvis stor betydelse vem som är USA:s president under nästa mandatperiod. Men oavsett måste Europa ta ett större ansvar för framtiden.
Gå till toppen