I morgon, söndagen den 8 november är det fars dag i Sverige. En dag då många pappor får en liten söt hälsning från sina barn. Men det är också en dag då tiotusentals svenska män inte får den hälsningen, även om de gärna skulle vilja få den.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har mer än var femte man, närmare bestämt 21,5 procent av alla män i Sverige, aldrig blivit pappa. Några av dem har gjort ett aktivt val och bestämt sig för att de inte vill ha barn. Men en stor andel är ofrivilligt barnlösa – och förblir det livet ut. Saknaden efter barn hanterar de olika, men många bär på en sorg eller tomhet i sin tillvaro.

Uppemot 90 procent av alla unga män och kvinnor i tidigt stadium av sitt vuxenliv drömmer om att få två till tre barn. Men idag upplever upp till 25 procent av alla par som försöker få barn att de har problem med fertiliteten. Uppgiften kommer från landets fertilitetskliniker.

Ofrivillig barnlöshet är något som på senare år fått ökad uppmärksamhet i samhället genom både massmedier och informationsinsatser från vården. Men i de flesta fall kan man då förstå det som något som bara drabbar kvinnor. Nästan aldrig handlar det om hur män upplever situationen, trots att både forskning och antalet sökande på fertilitetskliniker visar att orsaken till barnlösheten i lika hög grad beror på männen som på kvinnorna.

Anledningarna till ofrivillig barnlöshet är många och komplexa. Det kan bero på sjukdomar i fortplantningsorganen, dålig livsstil, rökning, sexuellt överförbara sjukdomar eller låg kvalitet på spermierna. Fastställt är dock att det till stor del beror på att många unga idag väntar med att bli föräldrar så pass länge att det inverkar på deras biologi, på förmågan att få barn.

Hos kvinnor börjar fertiliteten avta redan efter 25-årsåldern. Även mäns förmåga att bli pappor minskar med åldern. Beklagligt nog vet väldigt många, såväl kvinnor som män, inte om att det är så.

Det är ett stort och allvarligt samhällsproblem att många kvinnor och män är ofrivilligt barnlösa. Vi har alla ett kollektivt ansvar att göra något åt det. Till exempel skulle vi kunna göra fars dag-firandet dubbelt meningsfullt.

De pappor som hyllas på fars dag skulle kunna använda den till att berätta för sina söner och döttrar hur underbart, viktigt och livsförändrande det var att bli deras far och att de önskar att barnen en dag får uppleva samma sak. På så sätt hjälper papporna till att plantera ett frö som kan innebära att deras söner och döttrar kan få ett liv som innefattar barn.

Alla vuxna har möjlighet att hjälpa barn till insikter. I detta fall insikter som leder till att de kan planera sina liv så att de en dag får möjlighet att bli firade på fars eller mors dag.

Margareta Kitlinski, överläkare och sektionschef på Reproduktionsmedicinskt centrum vid Sus i Malmö. Ingår ocksåi ReproUnion, ett dansk-svenskt projekt inom reproduktionsmedicin.