Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tobias Lindberg: En rättslig skamfläck. Men svår.

Alltför många sitter häktade länge.Bild: Claudio Bresciani/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Skamfläcken är inte ny. Långa häktningstider har i åratal lett till tung kritik mot det svenska rättsväsendet.
FN har upprepade gånger betonat de känslomässiga konsekvenserna av att sitta inlåst länge med begränsad kontakt med omvärlden. Europarådet har i sin tur uppmärksammat att häktningstider i Sverige överlag varar längre än i jämförbara länder.
Det är alltså på goda grunder som regeringen vill sätta en gräns för hur länge en vuxen person som misstänks för brott får sitta häktad. Men politiskt har det visat sig vara lättare sagt än gjort.
I ett ursprungligt förslag sattes gränsen vid sex månader, med möjlighet till förlängning om det finns synnerliga skäl. Men som läget ser ut hade detta kunnat leda till att misstänkta måste släppas, trots risk för att de flyr eller fortsätter att begå brott. En bidragande orsak till de långa häktningstiderna är resursbrist inom alltifrån Polisen och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten och Nationellt forensiskt centrum. Och börjar det slarvas med utredningarna, i syfte att hålla tidsgränsen, ökar risken för att folk döms eller frias på felaktig grund.
Bland annat så gick resonemanget som fick regeringen att godta revidering av gränsen till högst nio månaders häktning i normalfall. Men förslaget kommer att röstas ned i riksdagen, rapporterade Ekot på tisdagen.
De misstänkta som satt häktade sex månader eller mer var tre gånger så många i fjol som 2015. Siffrorna speglar en våg av grov och svårutredd kriminalitet – men också allt större mänskligt lidande i svenska häkten.
Regeringen får nu återkomma med ett nytt förslag och ytterligare eftertanke skadar verkligen inte.
Rättsväsendets skamfläck måste naturligtvis tvättas bort. Men det är som så ofta vid fläckborttagning: taffliga försök kan leda till ännu större problem.
Gå till toppen