Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Häpnadsväckande att Malmöpolitiker inte tar större ansvar för ungdomarnas utsatthet.”

Vi ser en ökande missbruksproblematik och möter unga utan tak över huvudet, utan pengar till mat, unga som kämpar med skolan och med att hitta jobb för att få stanna i Sverige, och unga som försöker ta sitt liv. Det skriver företrädare för den ideella sektorn i Malmö.

Den nya gymnasielagen ingav först hopp, men den har nu snarare visat sig vara en långdragen utvisning av dem som anlände som ensamkommande 2015, skriver artikelförfattarna.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Den nya gymnasielagen är en av landets mest utskällda lagar. En lag som först ingav hopp och nu visar sig snarare vara en långdragen utvisning av dem som anlände som ensamkommande 2015. Och som medför stort psykiskt lidande.
Regeringen valde 2018 att ge Skåne, Göteborgs och Stockholms Stadsmission, Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen 120 miljoner kronor per år i tre års tid för att utveckla arbetet kring hemlöshet bland unga vuxna.
I beslutet stod att ideella organisationer ofta har kapacitet att nå människor som det offentliga systemet inte når. Det är sant, och det gör vi. Vi ställer oss därför också frågande till den kartläggning Malmö stad har gjort som visar att antalet hemlösa sjunker. Många av dem vi möter syns inte i statistiken, till exempel räknas inte papperslösa.
En stor del av dem som kom till Sverige som ensamkommande barn 2015–2016 är nu över 18 år. På grund av att Sverige inte tog till vara deras rättigheter då har de hamnat i ett slags limbo där deras tillvaro i Sverige hänger på en skör tråd. De hann bli vuxna eller skrevs upp i ålder, många gånger på betänkliga grunder, när väl deras asylskäl prövades.
En av dem som fått tillfälligt uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen berättar:
”Jag gick till skolan och klarade utbildningen så  nu är tiden  att jag ska hjälpa tillbaka, jobba och betala skatt tillbaka till Sverige. Men de säger att jag måste hitta  ett  jobb med varaktig anställning på minst två år under sex månader och den situation som vi har just nu i Sverige på grund av corona – man får inte jobb.”
Vi ser en ökande missbruksproblematik och möter unga utan tak över huvudet, utan pengar till mat, unga som kämpar med skolan och med att hitta jobb för att få stanna i Sverige, och unga som försöker ta sitt liv.
Regeringens stöd till det arbete vi utfört under tre års tid tar slut vid årsskiftet. Men ungdomarnas lidande tar inte slut. Det har förvärrats av den rådande pandemin, som gör det svårt för dem att klara sina studier och i praktiken omöjliggör både att återvända till hemlandet och att uppfylla gymnasielagens krav på att en anställning för att få permanent uppehållstillstånd.
I Malmö gick vi i de organisationer som fick pengar av regeringen samman med andra lokala organisationer - föreningen Stöttepelaren, Ensamkommandes Förbund och föreningen Maracana – för att på bästa sätt utnyttja allas erfarenheter, kompetens och nätverk.
Vi har hjälpt många, och nått ungdomar som annars skulle leva som hemlösa på gatorna. Det är till stor del vi inom den ideella sektorn som sett till att ungdomar i en extremt utsatt situation inte gått under, samtidigt som samma ungdomar kämpat med minnen av krig och våld, flykt och trauma – och försökt klara sina studier.
Läget för de ungdomar vi möter nu är  minst lika akut som 2018, när regeringen gav oss extra bidrag.  Vi ser ungdomarnas  behov varje dag. Nu står ungdomarnas hela liv och framtid på spel. De är människor som är en oerhörd tillgång för det svenska samhället och en resurs som inte bör försvinna.
När vi i början av november bjöd in lokala Malmöpolitiker för en dialog om situationen ville varken Socialdemokraterna eller Liberalerna, som styr staden, delta i det coronaanpassade digitala mötet. Däremot var representanter från Vänsterpartiet och Miljöpartiet med.
Det är häpnadsväckande att de politiker som styr Malmö inte tar ett större ansvar för situationen. Frågan är hur ungdomarnas utsatthet inte ska öka under 2021 när finansieringen för vårt arbete tar slut samtidigt som allt fler ungdomar får avslag på sina ansökningar om förlängt uppehållstillstånd. Att skicka tillbaka dem på grund av att det svenska samhället inte kunnat hantera deras situation är djupt inhumant.
Karin Sellberg, ordförande för Rädda Barnens lokalförening i Malmö
Lisbeth Lindeberg, ordförande för Rädda Barnens Malmödistrikt
Tobias Lohse, projektledare för Skåne Stadsmissions Unga i hemlöshet
Kenneth Brusquini, ordförande för Svenska Röda Korsets Malmökrets
Martina Campart, ordförande i den ideella föreningen Maracana
Ninni Smedberg, arbetsledande diakon, Svenska kyrkan, Malmö pastorat
Eva Lundström, ansvarig för Malmödelen av den ideella föreningen Stöttepelaren
Gå till toppen