Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Hur lång tid ska det ta att få vård när spädbarnet har blodig avföring?

När besöket på barnkliniken beräknas ske kommer dottern att vara 7,5 månader gammal och ha haft dessa bekymmer i 4,5 månad, skriver flickans mamma.Bild: Christine Olsson/TT
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
I mitten av maj föddes vår dotter. Att föda barn mitt i en pandemi var speciellt. Förlossningsförberedande kurser ersattes av ”Karolinska har bra filmer om förlossning, titta på dem!” och min partner fick inte vara med på BB. Men dottern var frisk, vilket var det viktiga.
Den 17 augusti fick dottern 3-månadersvaccinationen. Två dagar senare blev hennes avföring rinnigare, mörkare och slemmigare. En normal reaktion efter vaccinering mot rotavirus. Men dagarna gick och blev till veckor, utan att denna reaktion avtog.
Den 4 september ringde vi BVC, som hänvisade oss till vårdcentralen. Efter drygt en timmes telefonkö till vårdcentralen bokade de in oss på akuttid till läkare samma dag, då de misstänkte blod i avföringen. Läkaren i sin tur såg inget avvikande hos dottern, men tog inte heller några avföringsprover. För säkerhets skull skulle vi få en remiss till barnkliniken, men vi behövde inte vara oroliga.
Den 18 september hade dottern haft tydliga blodiga strimmor i avföringen varje dag i en vecka, men vi hade fortfarande inte hört något nytt från vården. Vi ringde vårdcentralen, som meddelade att remiss var skickad och att vi fick vända oss till barnkliniken. Eftersom vi hade spenderat största delen av förmiddagen i telefonkö till vårdcentralen, så hade barnkliniken stängt för dagen när vi ringde. För varför ha telefontid fredag eftermiddag?
Måndagen den 21 september ringde vi barnkliniken, som meddelade att de hade skickat tillbaka vårdcentralens remiss utan åtgärd, eftersom annorlunda avföring var normalt 2,5 veckor efter vaccinationen. Nu har det ju gått 5 veckor, sa vi. Sjuksköterskan kunde inte svara på om det fortfarande räknades som normalt, utan hänvisade oss till vårdcentralen. Vi ringde vårdcentralen, som efter en dryg timmes telefonkö hänvisade oss till barnkliniken. ”Jasså, ni har redan pratat med barnkliniken? Vi har inte fått in något remissvar, men ring igen imorgon”.
Sagt och gjort. Den 22 september ringde vi vårdcentralen igen och stod åter i över en timmes telefonkö. Vi fick sedan prata först med en sjuksköterska och sedan med en läkare. Det bedömdes finnas behov av ytterligare en läkarbedömning och vi fick en tid den 23 september.
Den 23 september träffade vi en ny läkare på vårdcentralen, förberedda med flertalet bilder på hur dotterns avföring hade sett ut de senaste veckorna. Läkaren bedömde att det tveklöst fanns blod i avföringen. Avföringsprover skulle tas och ny remiss skickas till barnkliniken.
Den 30 september kom ett brev hem. Läkaren skrev att proverna visade på blod i avföringen, ”vilket vi redan sett”. ”Remiss är skickad till barnkliniken, jag har inte fått något svar ännu”.
Den 2 oktober kom ytterligare ett brev hem, den här gången från barnkliniken. De önskade få in dotterns tillväxtkurvor, men visste inte vilken ”skola/BVC” hon går på. Vi ringde BVC och åkte dit med journalrekvisition så att kurvorna kunde skickas.
Den 5 oktober kom ytterligare ett brev från barnkliniken. Dottern är nu 4,5 månad och det har gått 7 veckor sedan vaccinationen. ”Remiss har inkommit från vårdcentralen. Besöket beräknas ske om cirka 3 månader”.
Den 6 oktober försöker vi ringa barnkliniken för att höra om tanken verkligen är att dottern ska bajsa blod i tre månader till, i väntan på en tid. Vi försöker 15 gånger men möts endast av ”Just nu är det upptaget, var vänlig försök igen om en stund”. Tydligen saknar barnklinikens telefon för allmänna frågor ett kösystem.
När besöket på barnkliniken beräknas ske kommer dottern att vara 7,5 månader gammal och ha haft dessa bekymmer i 4,5 månad, eller tre femtedelar av sitt liv. Har vi tur har bekymren gått över innan dess. Annars får vi väl fortsätta att ringa, eller kanske åka och sätta oss på barnakuten.
När vi träffar barnkliniken förutsätter jag att de meddelar att dotterns blodiga avföring är helt ofarlig och inte kräver behandling. För inte skulle väl svensk sjukvård låta ett spädbarn blöda från tarmen i mer än halva sitt liv, om hon faktiskt är i behov av hjälp? Eller?
Rebecka
Skribenten får vara anonym med hänsyn till hennes dotters integritet. Region Skåne har inte återkommit med svar.
Gå till toppen