Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ingrid Runsten: Ingrid Runsten: ”Elever ska ta skolan på allvar, men gör kommunernas politiker det?”

FOTO: NIKLAS GUSTAVSSONBild: Niklas Gustavsson
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
Har en skolelev i Örkelljunga samma chans att lyckas som en skolelev i Höganäs? Sett utifrån Lärarförbundets årliga kommunrankning är det inte så. Nordvästra Skåne rymmer både Skånes bäst placerade kommun Höganäs (11) och Skånes sämst placerade kommun Örkelljunga på plats 281 av 290 svenska kommuner.
Lärarförbundet utgår från tio olika kriterier, däribland resurstilldelning till skolan, betyg i årskurs nio, lärartäthet och hur många lärare som är behöriga. Värdet av den här typen av mätningar är omdiskuterat, men den speglar ändå de stora och ökande skillnaderna mellan kommunerna när det gäller skolan.
Örkelljunga har legat i bottenskiktet i flera år och det är ett misslyckande som kommunens politiker borde ta på stort allvar.
Inte heller Åstorp (plats 200) eller Perstorp (plats 185) ligger bra till, Klippan däremot har förbättrat sin placering till plats 172 och Bjuv till plats 164. Svalöv ligger på plats 141, Landskrona på plats 102, Ängelholm på plats 69, Båstad på plats 45 och den största kommunen i nordvästra Skåne, Helsingborg, på plats 129.
Helsingborg har rasat 30 placeringar och är bland de sämsta när det gäller resurstilldelning och lärartäthet, vilket borde bekymra politikerna i ”en av Europas mest innovativa städer”. Ändå ligger Helsingborg hyfsat till när det gäller niornas resultat och andelen elever som går färdigt gymnasiet. Kan man tolka det som att resurstilldelning och lärartäthet inte spelar så stor roll?
Kommunens utbildningsdirektör Tony Mufic säger till Helsingborgs Dagblad att kommunen levererar ”kostnadseffektiv utbildning”.
”Hade det funnits ett kriterium som varit hur mycket utbildning man får sett till kostnaderna så hade Helsingborg rankats mycket högre.”
Mot det kan man invända att det är skolans kvalitet under hela grundskolan som avgör elevernas resultat i nian. Det kan alltså dröja innan besparingars negativa konsekvenser slår igenom.
För Örkelljungas del är det låg lärartäthet och dåliga elevresultat som drar ner kommunen mot skolbotten. Örkelljunga lägger nu ner sin gymnasieutbildning och hoppas att det ska ge mer pengar till grundskolan. Men det blir samtidigt ännu en negativ skolsignal.
Mönstret i nordvästra Skåne är detsamma som i landet som helhet. Det är svårare för små kommuner att finansiera skolan och att konkurrera om utbildade lärare. Eller så vill de inte tillräckligt. Eleverna får höra att de ska ta skolan på allvar, men gör kommunernas politiker det?
Enligt den utredning om likvärdighet och skolsegregation som Björn Åstrand i våras lämnade över till utbildningsminister Anna Ekström (S) beror de växande skillnaderna på båda delar. Utredningen sammanfattar:
”Likvärdigheten utmanas inte enbart av ett stort antal huvudmän utan också av ökade skillnader i olika delar av landet.”
Enligt januariavtalet ska ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap tas fram under mandatperioden. Men det tar tid att vända skolskutan. Än så länge ligger skolansvaret hos skolpolitiker i kommuner som Höganäs, Helsingborg och Örkelljunga.
Det spelar roll vilken skola i en kommun man går i. Det spelar också stor roll vilken kommun man bor i. Den spretande politiska viljan i 290 olika kommuner är avgörande för hur eleverna ska lyckas i skolan.
Gå till toppen