Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Så lurar vi oss själva att shoppa

Tiden före och efter jul är full av reor och kampanjer. Det är lätt att känna att man fyndar. Men gör man verkligen det? Våra sätt att lura hjärnan spelar oss gärna spratt.

Snart är det Black Friday, och därpå julhandel och kanske också mellandagsrea. Det finns många tillfällen framöver då vi kan lura oss själva. Arkivbild.Bild: Amir Nabizadeh/TT
När butiker lockar med nedsatta priser får det oss ibland att tro att vi tjänar på konsumtionen, när det i själva verket handlar om att spendera pengar, enligt Sharon Lavie, sparekonom inom Schibstedkoncernen.
– Just vid Black Friday och reor så kan vi köpa saker vi inte behöver bara för att det är nedsatt, säger hon.
Reorna kan också locka oss att köpa fast vi egentligen inte har råd, konstaterar Emma Persson, sparekonom på Länsförsäkringar.
– Vi blir rädda att missa en bra deal och köper för att vi tror att vi annars går miste om den, säger hon.
Jens Magnusson, privatekonom på SEB, berättar hur vi låser fast oss vid vad en sak kostat, i stället för att värdera den utifrån priset vi ska betala.
– Om något kostar 2 500 kronor, men sägs ha kostat 3 500, så är det de 3 500 vi förhåller oss till. Inte om de 2 500 egentligen är ett rimligt pris.
Det kan göra att vi lurar oss att köpa, bara för att vi tycker att vi gör ett klipp då varan satts ned 1 000 kronor.
Att handla på kredit, köpa på faktura eller dela upp betalningen är ett sätt att separera på köp och betalning, konstaterar Elin Helander, forskningschef på sparföretaget Dreams.
– Man tänker inte på att en faktura är ett lån, och att man sätter sig i skuld.
Fakturaköp och uppskjutna betalningar innebär en risk för att man missar en betalning, och hamnar hos inkassobolag, förklarar hon.
Jens Magnusson konstaterar att vi har svårt med planeringen på längre sikt, och att det är därför vi ofta väljer konsumtion direkt i stället för att spara ihop till det vi verkligen vill ha och behöver.
– Här och nu väger tyngre än långsiktiga ekonomiska beslut, säger han.
Kicken av ett par nya skor, en ny mobiltelefon eller en lyxig parfym – visst blir man lite glad. En stund. Men hur länge håller lyckan i sig?
– Det finns en övertro på att man blir lycklig av saker och konsumtion. Det är så kortvarigt, säger Emma Persson.
Elin Helander pekar på hur bra vi kan vara på att hitta på olika belöningar åt oss själva. Vi kopplar ihop händelser eller situationer med presenter, då vi ”måste få unna oss”, förklarar hon.
En tråkig händelse eller ett misslyckande resulterar i en tröstpresent, men också en glad och positiv händelse kan firas med egna presenter.
– Vi skapar nya kategorier för belöningar, säger hon.
Många av oss köper innan vi faktiskt har fått pengarna i handen, när vi vet att vi väntar tillskott på kontot, berättar Elin Helander. Vi intecknar helt enkelt den kommande skatteåterbäringen eller löneutbetalningen innan den har kommit.
– Vi köper prylar för att vi vet att vi kommer att få pengar, säger hon.
Ett annat sätt att lura sig själv är att jämföra allt för mycket med andra, förklarar Sharon Lavie. Vi tittar på ena grannens bil, på den andres sommarstuga eller nyköpta möbler, och tror att vi måste ha allt av det där.
– Vi är flockmänniskor, och vi tror att vi ska ha som alla andra. Vi jämför med andra. Det kan leda till ogenomtänkta beslut.
Så här i pandemitider är det förstås bra att vara lite snäll mot sig själv, men det kan också lura oss till konsumtion som vi inte behöver.
– Det har blivit vanligt att man köper sådant som träningsmaskiner, hundar och andra husdjur och att man satsar på sitt boende. Men en dag är pandemin över, säger Emma Persson.
Gå till toppen