Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ola Tedin: Inte självklart för Skottland att lämna UK.

Skottlands förstaminister Nicola Sturgeon vid ett post-brexit-seminarium i Bryssel tidigare i år.Bild: Virginia Mayo
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Inom något år kan Skottland åter folkomrösta om självständighet från Förenade kungadömet, UK. Det hävdar landets förstaminister, Nationalistpartiets Nicola Sturgeon i en intervju med BBC.
Sturgeon, äger dock inte beslutet, det gör premiärminister Boris Johnsons regering i London. Och där är entusiasmen inte lika stor inför ännu en omröstning. Den som hölls 2014 gav unionsförespråkarna segern tydligt med 55,3 procent mot 44,7.
Men brexit och coronapandemin har ökat stödet bland skottarna att lämna den över tre hundra år gamla unionen. Enligt tidningen Sunday Times Scotland väger det just nu lika mellan ja och nej. Nicola Sturgeons ambition är att folkomröstningen genomförs någon tid efter nästa regionalval i maj 2021.
Skottland och England har en lång och konfliktfylld gemensam historia. Edward I bekrigade under 1200-talets andra hälft skottarna med mycket bryska metoder. Också massakern i Glencoe 1692 där ett hundratal kvinnor, barn och gamlingar mördades av engelska soldater lever ännu kvar i folkminnet.
Visserligen spöade Robert the Bruce arvfienden grundligt vid Bannockburn 1314, men i det långa loppet har det rikare och mer tätbefolkade England dominerat, inte sällan med stor brutalitet.
Unionen från 1707, som gäller än i dag, kom till stånd efter att ett utblottat Skottland hamnat på statsbankruttens rand. Nästan hela nationens sparkapital hade förslösats på ett vettlöst projekt att kolonisera Panamanäset i Mellanamerika.
Skottland tog emellertid en fredlig revansch på trätobrodern i och med upplysningen och den påföljande industriella revolutionen. Nationalekonomen Adam Smith och filosofen David Hume var skottar. Deras landsmän James Watt, James Clark Maxwell, Lord Kelvin och Thomas Telford var samtliga förgrundsgestalter i den industriella revolutionen. Även om dessa till stor del kom att verka söder om gränsen, var de i allra högsta grad delaktiga i att Glasgowområdet blev världsledande inom stålframställning, ångkraft och skeppsbyggeri.
Sin blodiga gemensamma historia till trots, är de två länderna alltså tydliga exempel på hur fri rörlighet av varor, människor, tjänster och kapital skapar både välstånd och fred. Alltså precis det som dominerade Adam Smiths idévärld och som också är en bärande tanke i det EU som Storbritannien nu definitivt lämnar om en månad.
Jämfört med England är Skottland klart EU-vänligt, 62 procent röstade 2016 för att stanna. Men med tanke på att 60 procent av Skottlands handel sker med övriga Storbritannien är det långt ifrån självklart att det vore en bra idé ekonomiskt att kasta loss från den gamla unionen och som självständig nation bli medlem i den europeiska.
Ekonomiskt är det riskfyllt för Förenade kungadömet, UK, att kapa banden med sin största handelspartner, EU. Skottland utsätter sig för samma risk om man väljer att lösa upp banden med UK och istället söka medlemskap i EU.
Det blir inget lätt val.
Gå till toppen