Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Christine Antaya: Fängslande när Lena Mattsson paketerar minnen

Hos Lena Mattsson framhävs filmens grundbultar. Nya boken är ett viktigt dokument över Malmökonstnärens karriär så här långt, skriver Christine Antaya.

”Perception of time and space”, 2019.Bild: Lena Mattsson
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
Det är ovanligt att bli berörd av ett konstverk i en bok; en sådan bild är ofta tänkt främst som ett dokument eller referens. Men i Malmökonstnären Lena Mattssons nyutkomna bok ”The window opens to the world” (Kerber Verlag), finns undantag. Verket ”Perception of time and place” bestod av tre filmsekvenser som projicerades på klippor vid en ljuskonstfestival på västkusten 2019. Bilderna i boken visar en kvinna med röda läppar och allvarliga ögon som blickar mot åskådaren över ett svart hav. Hennes släta ansikte är fårat av klippornas sprickor. Himlen är grönsvart, och över vattnet syns projektionsstrålen som en svag skiftning i lila. Det är en fängslande bild som både fångar den ursprungliga situationen – hur det måste ha varit, havsluften, havets relativa tystnad – samtidigt som filmens gåtfullhet, kvinnans outgrundliga ansikte, är intakt.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen