Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Tillväxtkrisen är lika allvarlig som klimatförändringarna.”

Lantbrukaren i Normandie, metallarbetaren i Salzburg och ingenjören i Malmö ska känna sig trygga med att klimatomställningen inte riskerar deras välstånd. Det skriver Moderaternas samtliga EU-parlamentariker.

Vattenkraftverket Laforsen utanför Kårböle. Nu riskerar välbehövliga investeringar i vatten- och kärnkraft att utebli inom EU, skriver artikelförfattarna.Bild: Pontus Lundahl/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Europaparlamentet har utlyst ett klimatnödläge, men vi anser att EU också måste ta itu med det tillväxtnödläge som Europa befinner sig i.
Att det kostar pengar att ställa om medlemsländernas ekonomier till att bli mer klimatvänliga är tydligt. Därför måste vi politiker säkerställa att samhället har råd med omställningen och att vi får med oss medborgarna i hela Europa.
Lantbrukaren i Normandie, metallarbetaren i Salzburg och ingenjören i Malmö ska känna sig trygga med att klimatomställningen inte riskerar deras välstånd. Om de inte kan lita på att den kombineras med välståndsökningar kommer social oro och missnöje att sprida sig.
Moderaterna vill därför att såväl EU som dess medlemsländer ska ta tag i den tillväxtkris som Europa befinner sig i. Lika mycket politisk energi måste läggas på att öka den ekonomiska tillväxten, som på att möta klimatförändringarna. Tillväxtkrisen är lika allvarlig som klimatförändringarna.
Ett initiativ som diskuteras mycket just nu är EU:s klassificering av vilken sorts produktion av energi som är hållbar respektive icke-hållbar, den så kallade taxonomin, för att uppmuntra till hållbara investeringar.
Det kan låta lovvärt. Men förslagets utformning riskerar att bli kontraproduktivt eftersom det finns risk för att såväl vatten- som kärnkraft klassas som icke-hållbara.
Förslaget är inte bara förkastligt ur ekonomisk synvinkel. Det är dessutom dålig klimatpolitik eftersom varken vatten- eller kärnkraft medför några utsläpp. Om förslaget blir verklighet skulle det slå hårt mot Sveriges energiförsörjning, som till stor del baseras på just vatten- och kärnkraft.
Det är nu dags att EU tänker om på flera områden. En bra början är att erkänna att unionen har en akut tillväxtkris.
Innan pandemin slog till mot Europa hade Sverige lägst tillväxt per capita i unionen. För EU som helhet ser kurvan inte heller bra ut.
Ett talande exempel på Europas problem är också att BNP per capita idag är betydligt högre i USA än i EU. Det innebär att den genomsnittliga amerikanen har det bättre ställt än den genomsnittliga europén. Under merparten av de senaste tio åren har USA också haft högre real tillväxt än EU, ofta en eller två procentenheter högre. Det låter inte mycket, men med 2 procents genomsnittlig tillväxt tar det bara en generation att dubbla välståndet, med 1 procents tillväxt nästan dubbelt så lång tid.
Dessvärre tycks politiker till vänster inte se att tillväxtskrisen är ett problem och bry sig om dess effekter.De är måna om att fördela den ekonomiska kakan, men bryr sig inte om att den måste växa.
Det måste det bli lättare att bidra till tillväxt. Därför behövs ett starkt näringsliv, en fri marknad och en befolkning som är rustad för arbete.
Fyra åtgärder är särskilt viktiga för att Europa ska lyckas:
1. Möjliggör och uppmuntra innovation i klimatarbetet. Det går inte att nå FN:s och EU:s klimatmål utan teknisk utveckling. Den som påstår motsatsen struntar antingen i verkligheten eller bryr sig inte om att människor ska ha ett jobb att gå till. Den lösning som ligger närmast till hands sett till ny teknik är infångning och lagring av koldioxid. EU måste därför tillåta länder att väga in den här tekniken när det gäller utsläpp för att öka incitamenten att investera i innovationer.
2. Gör det lättare och mer förutsägbart att investera i utsläppsfria energikällor. Taxonomin när det gäller gröna investeringar är ett bra exempel på hur illa det kan gå när politiker vill styra fria kapitalflöden. Välbehövliga investeringar i såväl vatten- som kärnkraft riskerar att utebli. Marknaden kan och vill investera i hållbar teknik, utan att politiker använder sig av några pekpinnar. Bättre vore därför att styra den europeiska politiken mot att underlätta kapitalflöden inom EU ännu mer.
3. Stärkt arbetslinje och skattestopp på EU-nivå. Arbetslinjen behöver anammas på EU-nivåoch många länder behöver reformera sina ekonomier i grunden. Varje år ger EU-kommissionen rekommendationer när det gäller tillväxtfrämjande reformer till alla medlemsländer. Hittills har medlemsländerna genomfört dem i alldeles för låg utsträckning. När det nya återhämtningsstödet efter pandemin rullas ut måste det därför ha som villkor att mottagarländerna genomför strukturreformer. Därtill behöver det bli ett slut på diskussionerna om nya skatter på EU-nivå, som exempelvis EU-kommissionen förespråkar.
4. Initiera en avregleringsvåg. Många regler på EU-nivå fyller ett syfte, det kan handla om konsumentskydd, miljöskydd eller harmonisering av regelverk för att underlätta handel. Men många regler utgör också en för stor börda eller är föråldrade. Ett exempel är hur EU ofta ser digitaliseringen som ett hot snarare än en möjlighet och därför bemöter den med alldeles för hämmande lagstiftning. Framöver måste EU skifta fokus från omfattande lagstiftning till rejäla satsningar på avregleringar inom EU-byråkratin.
Moderaterna kommer aldrig att offra eller ifrågasätta nyttan med ökad ekonomisk tillväxt. Vi kommer alltid att göra allt för att stärka ekonomin, säkra jobben och se till att välståndet kan komma fler till del.
Tomas Tobé
Jessica Polfjärd
Jörgen Warborn
Arba Kokalari
Europaparlamentariker för Moderaterna
Gå till toppen