Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Anders Åkesson: Anders Åkesson: ”Inrätta en riktad hälsomiljard som stärker det förebyggande arbetet i vården.”

Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
Prevention betyder enligt Svenska Akademiens ordlista att förhindra en oönskad utveckling. När det gäller hälso- och sjukvård så innebär det att aktivt arbeta för att förhindra att sjukdom uppstår eller undvika att ett sjukdomstillstånd förvärras. Att satsningar på prevention kan ge stora vinster för individen, vårdsystemet och samhället finns det en stark samstämmighet kring. Trots detta är det endast en mycket liten del av vårdens resurser som satsas på preventiva åtgärder.
Nyligen kom det en rapport som bekräftade att förebyggande insatser kan rädda liv och minska sjukdom. Det var Cancerfonden som i en faktatung rapport slog fast att andelen cancerfall som är kopplade till levnadsvanor är så stor som 28 procent, vilket motsvarar 15 500 fall årligen.
Cancerfondens rapport var varken den sista eller första i ordningen som tydligt visat på att det finns ett stort behov av ett mer aktivt arbete kring prevention på såväl samhällsnivå som individnivå. Vården har en synnerligen god möjlighet att påverka hälsan på individnivå. Region Skåne har nyligen tagit initiativ till att ett antal vårdcentraler ska ha riktade hälsosamtal med 40-åringar, med särskilt fokus på hjärt-kärlsjukdom. Regionen ska ha beröm för att nu lyfta det förebyggande hälsoarbetet, men insatserna måste bli bredare.
Det är väl känt att förutsättningarna för hälsa ser olika ut i vårt samhälle, något som också blev mycket tydligt i Region Skånes folkhälsorapport för 2020, som beskriver hälsan i alla skånska kommuner. Burlövs kommun låg exempelvis under genomsnittet i 21 av de 23 indikatorer som används i rapporten. I Lomma kommun var det endast av en av indikatorerna som hade ett sämre resultat. Behovet av samhällsinsatser för att öka den jämlika hälsan är redan idag stort och det finns en betydande risk att skillnaderna i hälsa kommer att öka efter pandemin.
Förutsättningarna för en god hälsa är fortfarande en klassfråga, något som inte kan accepteras
I läkekonstens dna finns ett förebyggande perspektiv inbyggt, men vårdens administrativa system är i det närmaste helt uppbyggt efter att behandla och lindra uppkommen sjukdom. Ersättningsmodellerna stödjer inte en tröstande, samverkande och förebyggande vård. De delar av vården som arbetar mer med detta som exempelvis barnavårdscentraler, mödravården och primärvården har tidigare inte varit mest prioriterade.
Det är klarlagt att det går att öka jämlikheten och stärka samhället ekonomiskt samtidigt, men det kräver investeringar som riktas rätt. Många är engagerade i hur näringslivet ska återstartas efter pandemin. Tyvärr är det färre som ser möjligheten och behovet av att minska hälsoklyftorna efter pandemin.
Uppmaningen till regeringen är att inrätta en riktad hälsomiljard som stärker det förebyggande arbetet i vården och till oss medborgare är uppmaningen att leva lite sundare.
Gå till toppen