Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Håll avstånd i affären – i vården sliter vi hårt

Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Jag är sjuksköterska på Universitetssjukhuset i Lund. Jag arbetade under våren med covidpatienter på iva men eftersom jag var med om en bilolycka i september är jag inte på iva just nu.
Jag arbetar på Arytmilab i Lund. På grund av covid har vi fått dra ner vår verksamhet och flera av mina kollegor är ute i huset och jobbar med covid 19-patienterna.
Vad jag vill berätta är att jag har sett covid från sin fulaste sida, de sjukaste patienterna, personal som på dagen måste lämna sitt vanliga arbete och slänga sig in i ett arbete man inte är bekväm med, människor man inte känner och munskydd, visir och skyddskläder som skaver och gör ont när du springer mellan patienterna vars tillstånd inte tillåter dig att pausa.
Idag var jag på Ica. Jag var noga med att hålla avstånd och kryssade mellan hyllorna. När jag lägger upp varorna på bandet känner jag någon som rör mig, jag vänder mig om och där står två kvinnor, cirka 80 år och 60 år. Jag ber dem ”var snäll och håll avstånd”, de tittar föraktfullt på mig och skakar på huvudet och säger ”ja ja”. De står kvar. Jag blir vrålarg och säger ifrån på skarpen att jag arbetar i vården och det är allt annat än ”ja ja”. De fortsätter att hånflina åt mig och vägrar att flytta sig. När jag ska betala kommer kvinnan på 60 år upp bredvid mig. Jag säger återigen på skarpen: ”vad är det ni inte förstår? Håll avstånd”.
Jag blir så ledsen. Mina kollegor sliter och gråter när de kör till jobb så trötta och slitna de är. Vi tar risker varje dag i vårt yrke. Hur kan ni göra så här?
Detta är allt annat än ”ja ja”.
Sara Kristensen Arytmilab Lund, Skånes universitetssjukhus
Gå till toppen