Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Strejkdagarna ”i princip noll” 2020

Aldrig förr har det strejkats så lite som i fjol. Preliminärt landade antalet strejkdagar på noll – trots en omfattande avtalsrörelse under hösten.

Strejkerna blir allt färre. Arkivbild.Bild: Janerik Henriksson/TT
Utan att ha gjort en helt fullkomlig sammanställning av fjolårets konfliktstatistik är Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson ändå tämligen säker.
– Det blev i princip noll strejkdagar, säger han.
Det är mycket ovanligt, enligt Ewaldsson, i praktiken så ovanligt att det aldrig hänt förr. Detta trots att 2020 var ett stort avtalsår med hundratals förhandlingar om nya kollektivavtal. Men situationen är något annorlunda. Pandemin gjorde att avtalsrörelsen kom i gång ovanligt sent på året och ännu inte är färdig. Det kan därmed bli en och annan strejk som ramlar in på nya året.
– Alla avtal har inte hunnit tecknats ännu. Man kan därmed inte summera avtalsrörelsen, säger Ewaldsson.
Men faktum kvarstår. Fjolåret blev ett närmast helt fredligt år. Fast det kan, ur arbetsgivarnas synvinkel, diskuteras. Det finns fler aspekter att väga in för att få ett bra mått på hur konfliktfri arbetsmarknaden är. Facken la flera varsel om stridsåtgärder och Medlingsinstitutet hade åtta, nio medlingsärenden under hösten. Inget av varslen löstes ut, men också ett hot om strejk har ett stort värde för facken och kan räcka för att få genomslag för kraven, brukar arbetsgivarna resonera.
Bland annat har Kommunal nyligen lagt ett omfattande konfliktvarsel, riktat mot de privata vårdgivarna. Men ska man tro historiken talar inte särskilt mycket för att det blir allvar av det.
Det var inte bara i fjol som konflikterna närmast uteblev. Stridsåtgärderna har trendmässigt blivit allt färre, något som i mångt och mycket hänger ihop med Industriavtalet (tecknat 1997) som styrt lönebildningen på svensk arbetsmarknad de senaste drygt 20 åren. När det så kallade märket är satt har resten av arbetsmarknaden närmast slaviskt följt industrinormeringen. Det har med andra ord inte funnits särskilt mycket att strejka för, inte lönemässigt i alla fall.
Men, det har förstås funnits undantag. Senaste stora strejken var 2008 då sjuksköterskorna via Vårdförbundet var ute i strejk för högre löner. Över 100 000 arbetsdagar försvann det året. 2003 tog Kommunal fighten för högre löner och runt 600 000 arbetsdagar strejkades bort. Bland andra större strejkår finns bankstrejken 1990. Men inget slår den omfattande storstrejken och arbetsgivarnas lockout våren 1980 med närmare 4,5 miljoner konfliktdagar.
Strejkhistoriken visar även att Sverige blivit allt fredligare jämfört med andra länder. Under de senaste 10—15 åren har våra nordiska grannar haft betydligt fler strejkdagar i snitt än Sverige. I Sverige var antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 17 671 per år i genomsnitt under åren 2007 till 2018. I Finland var motsvarande siffra 90 177 medan danskarna är de mest stridbara i Norden med 253 300 förlorade dagar per år i snitt, enligt Medlingsinstitutets sammanställning.
Fakta

Förlorade dagar

Antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt sedan 2000:

2000, 272 dagar

2001, 11 098

2002, 838

2003, 627 541

2004, 15 282

2005, 568

2006, 1 971

2007, 13 666

2008, 106 801

2009, 1 560

2010, 28 892

2011, 254

2012, 37 072

2013, 7 084

2014, 3 450

2015, 234

2016, 10 417

2017, 2 570

2018, 50

2019, 7 577

2020, 0*

*Preliminärt

Källa: Medlingsinstitutet

Gå till toppen