Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Riksrättsanklagelse framlagd i kongressen

Riksrättsanklagelserna mot USA:s president Donald Trump om anstiftan till uppror har formellt presenterats av Demokraterna i representanthuset. Tillräckligt många ledamöter ställer sig nu bakom anklagelsepunkterna för att det ska bli ett riksrättsåtal.

Nancy Pelosi, demokrat och talman i USA:s representanthus.Bild: J Scott Applewhite/AP/TT
Kongressen blev åter spelplats för den närmast osannolika utvecklingen i Kapitolium den senaste veckan.
En omröstning om att inleda rättsprocessen lär ske på onsdag enligt talman Nancy Pelosi. Om inte Trump avsätts av den egna regeringen innan dess.
Demokraterna, ledda av Pelosi, styr händelseförloppet. Målet är att pressa vicepresident Mike Pence att åberopa det 25:e tillägget och avsätta Trump genom att förklara honom oförmögen att sköta sitt ämbete.
Tillägget har aldrig tidigare använts för att tvinga bort en president.
Kravet på Pence lades fram i representanthuset på måndagen. Det röstades ned i en muntlig omröstning där de mest högljudda vinner, vilket republikanerna såg till att vara.
Nytt försök görs på tisdagen, men då genom formell röstning om den tänkta proceduren följs. Sedan har talman Pelosi och Demokraternas gruppledare i representanthuset, Jim Clyburn, sagt att Pence har ett dygn på sig att agera.
Annars följer en ny omröstning på onsdag. Då läggs åtalspunkten ”anstiftan till uppror” fram efter Trumpanhängarnas stormning av Kapitolium. Därmed kan Trump ställas inför riksrätt en andra gång.
Demokraterna har säkrat det stöd i representanthuset som krävs för att inleda ett riksrättsåtal. Minst 218 ledamöter ställer sig bakom anklagelsepunkterna mot Trump, skriver Politico med hänvisning till en rådgivare i kongressen som deltar i riksrättsarbetet.
Partipiskan Clyburn antyder att ett riksrättsåtal mot Trump skickas över till senaten – som fungerar jury i riksrätten – först 100 dagar efter det att Joe Biden tillträtt. Annars kan processen paralysera Bidens möjlighet att leda landet. Samtliga nya ministrar måste till exempel godkännas av senaten.
Biden i sin tur föreslår att senaten delar upp sitt arbete i halva dagar: en halvdag för riksrätt och en för att godkänna ministrar.
Vicepresident Pence har varit påfallande tyst de senaste dagarna, han uppges inte ha pratat med president Trump efter våldsamheterna i onsdags.
Pence och hans familj var i kongressen då tusentals Trumpanhängare, många av dem beväpnade, stormade byggnaden under fastställandet av demokraten Joe Bidens valseger, medan den underdimensionerade polisstyrkan i sista stund förde vicepresidenten och andra toppolitiker i säkerhet.
Kort dessförinnan hade Trump hållit ett politiskt massmöte i närheten där han upprepade ogrundade påståenden om valfusk och sade att han aldrig kommer erkänna sig besegrad. Han uppmanade även sina anhängare att gå till Kapitolium.
Många tog honom på orden. Vid stormningen miste fem personer livet, däribland en polis som brutalt slogs ihjäl.
Aldrig tidigare har en amerikansk president ställts inför riksrätt två gånger under en mandatperiod.
I december 2019 väcktes ett riksrättsåtal baserat på uppgifter om att Trump pressat Ukrainas president att gräva fram smutsiga detaljer om den dåvarande presidentaspiranten Joe Bidens son. Trump frikändes då i senaten, som de senaste åren kontrollerats av hans partikamrater i Republikanerna.
Joe Biden tillträder den 20 januari.
Fakta

Bakgrund: Att avsätta en president

Det finns i huvudsak två sätt att avsätta en president, enligt USA:s grundlag.

Det mest kända är riksrättsförfarandet, genom vilket kongressen kan avsätta presidenten om denne döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Formella riksrättsanklagelser mot presidenten läggs fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Den andra vägen är att presidenten förklaras oförmögen att utföra sina plikter, enligt grundlagens 25:e tillägg. För att det ska ske krävs antingen ett gemensamt utlåtande från vicepresidenten och en majoritet av regeringen eller ett utlåtande från en kongresstillsatt expertpanel (exempelvis bestående av medicinska experter). Om presidenten motsätter sig utlåtandet har kongressen tre veckor på sig att debattera frågan och rösta om den. Två tredjedelars majoritet krävs och beslutet kan inte överklagas.

Källor: History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker

Gå till toppen