Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Joe Biden står inför många stora och svåra utmaningar.

Biden och Harris svärs in under coronasäkrade förhållanden med en minimal publik.Bild: Matt Slocum
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
När Joe Biden på onsdag klockan 18:00 svensk tid svärs in som USA:s 46:e president är det en veteranpolitiker med decenniers erfarenhet av det politiska spelet i Washington DC som tar över.
Det kan behövas. Under företrädaren Donald Trumps kaotiska fyra år har landets djupa politiska splittring förvärrats och det blir nu Bidens svåra uppgift att försöka ena landet. Om klyftan består, eller fördjupas, är risken stor att den nyvalde statschefen inte förmår att lösa den mängd av politiska utmaningar som radar upp sig på den politiska dagordningen.
Ceremonins yttre inramning är också drastiskt annorlunda. Inte bara är antalet gäster och åskådare av coronaskäl starkt reducerade. För första gången sedan 1869 bojkottas maktöverlämningen av den avgående presidenten. I spåren av den våldsamma stormningen för två veckor är dessutom Kapitolium kringgärdat av staket och avspärrningar. Till skillnad från hur det såg ut den 6 januari – dagens då kongressbyggnaden stormades – är den militära närvaron i huvudstaden nu massiv och en nervös stämning råder.
Den djupa splittringen återspeglas även i sammansättningen av senaten, som efter det dramatiska fyllnadsvalet i Georgia landat i dött lopp mellan de två partierna. Med den utslagsröst vicepresidenten Kamala Harris har som senatens talman kan den nye presidenten uppnå majoritet vid voteringar med minsta möjliga marginal. I representanthuset har Demokraterna en liten, men dock, majoritet. Det krävs därför gott politiskt handlag av presidenten för att hantera kongressens båda kamrar, vars medlemmar inte sällan sätter hemstatens agenda främst, oavsett vem som är president.
Coronapandemin överskuggar också allt politiskt arbete, inte bara för att smittrisken gör möten och konferenser svårhanterliga, utan också för att även här lämnar den avgående presidenten kaos och oenighet efter sig. Dödstalen och smittspridningen är rekordhöga. Ansiktsmask har blivit en politisk hållning som delat demokrater och republikaner. På internet sprider sig myter och motstånd som hotar att försvåra vaccinationsarbetet.
Donald Trump dröjer sig också kvar i politiken ytterligare en tid. Den i all hast tillkomna riksrättsprocessen, den andra mot Trump på 19 månader, hotar att förlama arbetet i senaten och bidrar till att ge Trump ytterligare tid i det politiska rampljuset.
Hur Biden hanterar Trump i synnerhet och sina egna politiska val i allmänhet under de första 100 dagarna kan därför definiera hur hans presidentperiod kommer att se ut. Att han inte är som Trump är givetvis en lättnad, men han måste trots allt förmå att driva sitt politiska program i ett ansträngt politiskt läge.
En ytterligare potentiell stötesten är därför att Högsta domstolen fått enytterligare konservativ slagsida genom Trumps tre utnämningar. Domstolen har redan i ett flertal vägledande domar signalerat att den ogärna tolererar den typ av lagstiftning inom medborgarrätt, miljö, ekonomi och arbetsmarknad som Biden står för.
Det faller också på Bidens lott att återställa förhållandet med USA:s allierade i världen, inte minst medlemsländerna i Nato och EU förväntar sig mer än försonande retorik från den tillträdande presidenten. En opinionsundersökning konstaterade nyligen också att sex av tio européer anser att USA befinner sig på nedgång. Han måste också hantera ett allt mer auktoritärt Ryssland och en aggressiv kinesisk handelspolitik.
Som den äldste någonsin att svära presidenteden, Joe Biden fyllde 78 i november, har det sedan han inledde sin valkampanj spekulerats kring hur länge han orkar genomföra det tunga uppdraget som världens mäktigaste folkvalde politiker.
Kamala Harris, USA:s första kvinnliga vicepresident någonsin, kanske därför blir Bidens verkliga bidrag till en förnyelse i amerikansk politik.
Gå till toppen