Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Snigelfart är helt enkelt inte humanitärt.

Mikael Ribbenvik.Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Bråk om detaljer i migrationspolitiken kan nu utlösa en regeringskris. Detta sedan Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni hotat att lämna budgetsamarbetet med regeringen om den går vidare med förslaget att göra det lättare att få uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Men även Migrationsverket spelar en roll i sammanhanget.
Striden står kring så kallade undantag vid särskilt ömmande omständigheter för barn och vissa vuxna. Sådana kan till exempel finnas när någon vistats så länge i landet att det har uppstått anknytning. Och enligt ett remissvar från Migrationsverket kan förslaget omfatta så många att det egentligen inte längre går att tala om undantag.
Hur kan det vara så?
En förklaring är att folk väntas vistas i Sverige med tillfälliga undantagstillstånd under längre perioder än tidigare. Men ytterligare en faktor som kan spela in syns i en ny granskning från Justitieombudsmannen, JO.
Efter att folk i flera år kommit med klagomål till JO över långa handläggningstider hos Migrationsverket inleddes 2019 en granskning av nio ärenden som gällde just anknytning, medborgarskap och asyl. JO riktar nu hård kritik mot Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga fall och passivitet i de flesta.
Det är allvarligt att Migrationsverket, trots åratal av kritik, inte har kommit till rätta med dessa problem, säger JO Per Lennerbrant till Ekot.
"Nu kan man inte längre skylla långa handläggningstider på den så kallade flyktingkrisen hösten 2015."
Vid kontakter mellan de båda myndigheterna i mars i fjol uppgav Migrationsverket att det dröjer till slutet av 2023 innan de uppsatta målen för handläggningstiderna nås. Och sedan dess har hundratals migrationsverksanställda varslats om uppsägning. Så det enda som ger hopp om snabbare förbättringar är egentligen pandemin.
Stängda gränser och restriktioner runt om i världen har minskat utländska medborgares möjligheter att söka skydd, arbete och studieplatser i Sverige. Så har arbetsbördan krympt väsentligt för Migrationsverket.
”Det minskade inflödet av nya ärenden har gett oss en unik möjlighet att komma ikapp långa ärendeköer, inte minst inom asyl”, säger myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik till fackförbundet ST:s tidning Publikt.
Nu gäller det att verkligen förvalta denna möjlighet och ta itu med organisatoriska brister. För som Ribbenvik också framhåller finns det skäl att tro att många av dem som inte kan ta sig till Sverige just nu kommer att försöka på nytt när coronakrisen är över.
Migrationsverkets långa handläggningstider är ett allvarligt problem – och naturligtvis inte främst för att dessa nu i förlängningen kan bidra till turbulens kring regeringen. Än mer ovisshet skapar de i redan utsatta människors liv när de måste vänta i åratal på besked som borde ta månader.
Effektivare handläggning skulle helt enkelt bidra till en tydligare, rättvisare och framför allt mer human migrationspolitik.
Gå till toppen