Malmö stad är i full färd med att ta fram en energistrategi för åren 2021–2030. Ett av de övergripande målen är att hela staden ska försörjas med förnybar och återvunnen energi år 2030. För att lyckas med det behöver alla byggnader i Malmö kunna värmas upp på ett förnybart och resurseffektivt sätt.

Idag används den största delen av den energi som förbrukas i Malmö till uppvärmning. Stora delar av uppvärmningen, framför allt när det gäller flerbostadshus, sker med hjälp av ett fjärrvärmesystem som ägs och drivs av Eon.

Från att, när fjärrvärmesystemet byggdes ut på 1950-talet, huvudsakligen ha baserats på fossila bränslen som kol, olja och senare naturgas, har i ökande grad fossila bränslen fasats ut för att ersättas med förnybar och återvunnen energi.

Sedan 2019 har Heleneholmsverket i Malmö slutat använda naturgas till förmån för biogas. Det innebär att Eons utsläpp av fossil koldioxid från fjärrvärmesystemet i Malmö har minskat med över 90 procent de senaste tio åren. Höga klimatambitioner hos kunder, politiker och näringsliv har gjort omställningen möjlig.

Malmö är en föregångare när det gäller ny teknik som bidrar till hållbar stadsutveckling. Det är ett resultat av att Malmö förutom att ha ambitiösa klimatmål präglas av god samverkan mellan näringslivet, universitetsvärlden och staden.

Nästa steg i utvecklingen av framtidens uppvärmning är nära förestående och tas just i Malmö. Tekniken djupgeo, som just nu testas i Norra hamnen, kan revolutionera sättet att värma upp byggnader på i grunden.

Djupgeo innebär att den mycket höga värme som genereras naturligt i jordens inre på stora djup används för att värma upp det vatten som cirkulerar i stadens fjärrvärmenät och som förser byggnader med värme. Djupgeo kan ge Malmö en ny storskalig lösning för uppvärmning, en lösning som inte bara är förnybar utan som kan användas utan att orsaka utsläpp.

Om testerna faller väl ut kan Malmö ha sin första djupgeoanläggning i drift nästa år. Inom tio år kan fem anläggningar finnas på plats, motsvarande hälften av stadens fjärrvärmebehov. Värmen är då lokalt producerad, utan att produktionen behöver ta stora ytor av värdefull mark i anspråk.

De fördelar som gör djupgeotekniken unik är att den varken kräver biobränsle eller större elkapacitet, för att producera förnybar värme. Därmed kan det bränsle som idag används till fjärrvärme och den el som hade krävts till värmepumpar användas till att ställa om ännu fossilberoende sektorer som transporter och industri.

Erfarenheterna från Malmös satsning på djupggeo bidrar till att EU når sina klimatmål. Djupgeo är en teknik som kan exporteras till andra städer i Europa som idag värms med en stor andel fossila bränslen.

Testprojektet för djupgeo i Malmö är ett bra exempel på hur samverkan mellan näringslivet, universitetsvärlden och Malmö stad kan fungera. Projektet bygger på ett samarbete mellan Eon, energibolagetSt1, Energimyndigheten, Malmö stad, Sveriges geologiska undersökning, Länsstyrelsen i Skåne och Uppsala universitet och finansieras av Eon och Energimyndigheten.

Vår vision är att göra Malmö till ett ledande exempel på en hållbar stad. Djupgeo har goda möjligheter att bidra till att det är en vision som kan förvandlas till verklighet.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö.

Marc Hoffmann , vd för Eon Sverige.