Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Krisen kan prägla hela uppväxten

Från fosterstadiet långt upp i jobbkarriären. Coronakrisens effekter kan hänga i under lång tid för barnen som föds och växer upp nu. Särskilt drabbas de som har svagare skyddsnät, visar en ny forskningsrapport.

Coronakrisen kan få effekter under lång tid för barn och unga. Arkivbild.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och forskare vi Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), är redaktör för rapporten där flera forskare sammanställt resultat om barns situation under kriser från fosterstadiet till arbetslivet. De har applicerat resultaten på coronapandemin. Krisen kan påverka barnen både nu och senare, förklarar hon, även om det förstås inte är säkert att det kommer att bli så för alla.
– Om man ska sammanfatta slutsatserna så kan man säga att konsekvenserna av pandemin slår ojämlikt. Det ökar på de sociala skillnaderna mellan barn och ungdomar med olika förutsättningar.
Då barnet ligger i mammans mage påverkar mammans sjukdom, stress och rädsla, och det kan göra att barnets förutsättningar blir sämre, det visar tidigare forskning, berättar hon.
– Vi ser inte detta ännu, det är för tidigt. Men det finns en stor forskning som visar att krisen skulle kunna få negativa effekter för barn som föds nu.
Små barn påverkas av föräldrarnas ekonomiska och sociala förhållanden, berättar hon, men en positiv slutsats är att det trots ökad arbetslöshet bland framförallt småbarnsmammor det inte hittills inte verkar vara så stor andel småbarnsföräldrar som hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter.
– Det syns ännu ingen ökning i andelen barnfamiljer som tar emot ekonomiskt bistånd.
Men skolbarn och förskolebarn har haft högre frånvaro under krisen. Dessutom har lärare varit sjuka. Detta gör att barnen kommer att lära sig mindre. En del av rapporten fokuserar på detta, och genom en kalkyl baserad på tidigare forskningsresultat kan samhällskostnaden uppskattas för barnens kunskapsförluster på grund av pandemin.
– På individnivå blir det knappt märkbart, men för hela elevpopulationen landar det på cirka 10 miljarder kronor, säger hon, och förklarar att beräkningen görs för att vi ska få en uppfattning om vad som händer då barn missar skolgång.
Men det går att kompensera den tappade undervisningen.
– Beloppet säger något om hur mycket vi borde ha råd att satsa för att kompensera. Vi ser att den budgeten är ganska stor.
Kriser kan också påverka hur ungdomar väljer yrkesbana och utbildning, visar forskningsrapporten.
– Vi ser att fler söker högre utbildning nu. Det är inte konstigt, det fanns inte så många andra alternativ för de unga, som annars brukar resa eller jobba. Det kommer inte finnas nu i vår heller.
Utbildningsplatserna har utökats, och fler pluggar. Det kan göra att konkurrensen om attraktiva utbildningar ökar, förklarar hon. Men det kan också göra att fler som inte har så stor studiemotivation pluggar, och också att kvaliteten på utbildningarna sjunker om fler elever trycks in utan att resurserna utökas.
– Även själva coronapandemin kan påverka, om studenter bara sätts framför en skärm.
För dem som just är på väg ut i yrkeslivet kan en kris också ge negativa effekter, förklarar hon. Det visar både internationell forskning och erfarenheter från 90-talskrisen här i Sverige.
– Att bli färdig och börja söka jobb mitt i en lågkonjunktur syns i löneutvecklingen. Högskolestudenter kan hamna lite på sniskan, och det finns också risk för inlåsningseffekter.
Till exempel kan man behöva ta ett lägre kvalificerat jobb än det man utbildats för. Karriärutvecklingen för högskoleutbildade brukar vara snabb, understryker hon, men i en kris kan den ta tid. Kanske upp till tio år att komma i fatt.
När konjunkturen vänder ligger de unga, fräscha och nyutbildade kanske före dem som kom ut på arbetsmarknaden under krisen, förklarar hon.
– Man kan se effekter även för dem med enbart gymnasieutbildningar, men de är inte lika tydliga eftersom karriärutvecklingen inte är lika snabb för dem som för högutbildade.
Men bara för att forskning visar på negativa effekter behöver det förstås inte bli så för alla. Anna Sjögren pekar återigen på den ojämlikhet som ser ut att förstärkas av krisen.
– Det är tydligt. De som har svagare skyddsnät har sämre förutsättningar att landa bra, säger hon.
Fakta

Barn och unga under coronapandemin

Rapporten behandlar flera olika delar, och bygger på tidigare forskning. Den kris vi nu går igenom utifrån tidigare forskningsresultat.

Exempelvis behandlas smitta och sjukdom i hemmet, oro, ekonomiska svårigheter, frånvaro i skola och förskola, effekter av distansundervisning, ungas val av studier och yrke samt effekter på arbetslivet.

Rapporten visar inte hur det kommer att bli, utan möjliga resultat av krisen.

Källa: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)

Gå till toppen