För cirka ett år sedan konstaterades de första coronafallen i Sverige. Idag råder det inget tvivel om att samhällets olika delar inte har haft samma förutsättningar för att tackla pandemin.

Det står också klart att det offentliga – staten, myndigheterna, regionerna och kommunerna – behöver kunna kommunicera på andra språk än svenska och engelska. Ska smittspridningen stävjas med hjälp av restriktioner och rekommendationer är det avgörande att alla förstår dem.

När några, på grund av bristande språkkunskaper, inte har möjlighet att tillgodogöra sig information om pandemin, drabbas inte bara de utan hela samhället.

De åtgärder som Malmö stad vidtagit för att fler ska nås av information kring pandemin måste fortsätta och utvecklas även efter att pandemin är över. Också under normala förhållanden bör det vara en självklarhet att staden erbjuder information och möjlighet till kommunikation på fler språk.

Enligt lag är kommunerna redan skyldiga att göra information tillgänglig på andra språk än svenska. Rätten till tolk regleras till exempel i förvaltningslagen, i paragraf 13 (2017:900) går det att läsa: ”När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar språket ska myndigheten vid behov anlita tolk.”

I en så mångspråkig stad som Malmö är det ineffektivt att tillhandahålla tolk i varje situation där någon inte behärskar svenska. Därför måste Malmö stad tänka större.

Genom att kommunicera på flera språk når staden ut till fler Malmöbor som då får större möjlighet att känna sig som en del av samhället. Det bidrar också till ökat förtroende för svenska myndigheter. Om människor saknar förtroende för kommuner och myndigheter spelar det ingen roll vad de kommunicerar. Istället finns det risk för att andra, inte alltid seriösa och trovärdiga, källor får stå oemotsagda.

För att Malmö stad ska kunna kommunicera på flera språk och därmed komma närmare invånarna behöver stadens medarbetare kunna fler språk och förstå fler kulturer, språk- och kulturkompetensen behöver alltså utökas. Det är extra viktigt på stadens kommunikationsavdelningar och kontaktcenter.

Ett vanligt argument för att kommunens kommunikation bara ska ske på svenska är att alla i Sverige behöver kunna svenska. Så är det givetvis. Språket förenar oss, oavsett var vi kommer ifrån. Att lära sig svenska är dessutom viktigt för att kunna bryta det utanförskap bristande språkkunskaper medför.

Men det ena får inte utesluta det andra. Det är betydligt lättare att lära sig svenska om man är en del av samhället, och det kan man bara bli om man får tillgång till information om hur samhället man lever i fungerar. Därför är flerspråkig samhällsinformation viktig också ur ett integrationsperspektiv.

Under pandemin har vi alla, trots fysisk distansering och isolering, varit mer beroende av varandra än på länge. Åtgärder och anpassningar på både samhälls- och individnivå har varit nödvändiga för att minska smittspridningen och skydda så många som möjligt. Information om råd, riktlinjer och restriktioner har spelat stor roll.

Det offentliga – stat, myndigheter, regioner och kommuner –bör dra lärdom av det faktum att en människas omdöme inte kan vara bättre än den information hen baserar det på. En internationell stad som Malmö behöver vara mer internationell i sin kommunikation.

Roko Kursar (L), kommunstyrelsens förste vice ordförande i Malmö.