Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Studie: Covid-19 delade svensk ytterhöger

Konspirationsteorier, främlingsfientlighet och anti-etablissemangsrörelser – europeisk extremism har grasserat under pandemin. Men i Sverige har attityden till covid-19 delat yttre högern, visar en ny rapport från stiftelsen Expo med flera.

Den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) demonstrerar i Kungälv på första maj 2019. Arkivbild.Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
”När coronapandemin svepte in över Europa blomstrade vissa radikala högergrupperingar medan andra strandade”, säger Nick Lowles, vd för den brittiska organisationen Hope not hate i ett pressmeddelande.
Likt resten av det svenska samhället har högerextremismens miljöer krympt i takt med coronavirusets spridning. Evenemang har ställts in eller skjutits upp. Men det som har orsakat störst huvudbry på den svenska högerkanten är inställningen till covid-19. Där har en spricka kunnat skönjas, enligt en rapport från Expo, Hope not hate och tyska Amadeu Antonio foundation.
Undersökningen visar att en del högerextremister genast uttryckte missnöje gentemot regeringen och Folkhälsomyndigheten när pandemin satte klorna i Sverige. Andra åberopade idén om accelerationism – snabb samhällsomvandling – och välkomnade i stället krisen.
Men ett dilemma uppstod: Å ena sidan fanns det läge att kritisera regeringen och myndigheterna som antog milda restriktioner jämfört med många andra länder. Å andra sidan intog utländska ideologiskt likasinnade en motsatt inställning och ville ha mer öppenhet i sina länder, och pekade på Sverige.
”Hatideologier är internationaliserade som aldrig förr”, säger Lowles.
Avsaknaden av en enad respons på covid-19 gjorde många högerextremister ivriga att hitta andra samtalsämnen än pandemin. Och i vissa perioder under 2020 enades ytterkantshögern genom att skapa gemensamma syndabockar. När svenska medier i mars rapporterade att många svensksomalier var bland de första som dog med covid-19 i Stockholm möttes nyheten av hånfulla, rasistiska kommentarer i högerextrema forum.
Konspirationsteorier florerade i såväl Europa som Sverige under pandemiåret. Propaganda om att pandemin är en bluff rullades ut och fick stöd bland högerextrema.
”På en europeisk nivå är det tydligt att konspirationsteorier, flera med antisemitiska rötter, har ökat i popularitet”, säger Lowles.
Rapporten visar att högerextrema åsikter har vunnit mark i Europa under pandemin. Åtminstone en fjärdedel av européerna hyser negativa känslor gentemot muslimer, en knapp tredjedel är generellt främlingsfientliga och mer än en tredjedel har en negativ syn på romer.
”Den växande rasnationalismen åtföljer den fortsatt ökande extremhögerterrorismen”, säger Lowles i pressmeddelandet.
Fakta

Undersökningen

Bakom rapporten står tre organisationer: Expo (Sverige), Hope not hate (Storbritannien) och Amadeu Antonio foundation (Tyskland).

Bland annat har 12000 personer i åtta länder (Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Italien, Polen och Ungern) svarat på frågor, varav 1010 svenskar.

Invandring är en av de fyra viktigaste frågorna i Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna och Sverige.

50 procent av svenskarna anser att Sverige är på väg i fel riktning.

41 procent av svenskarna anser att feminism delvis eller helt är orsaken till att vissa män känner sig marginaliserade eller demoniserade i samhället.

51 procent av svenskarna sympatiserar med Black lives matter-rörelsen.

Källa: Expo, Hope not hate och Amadeu Antonio foundation

Gå till toppen