Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Oskar Kroon: Jag svär som Kapten Haddock i mina böcker

Varför innehåller dina böcker så många fula ord? Det är en av de vanligaste frågorna Oskar Kroon får från sina unga läsare. Här reflekterar han över svordomarnas plats i litteraturen.

Ur ”Kapten Haddocks ordbok – från alabasterskalle till ökenråtta” av Björn Wahlberg (Cobolt förlag).Bild: Cobolt
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
I förra årets julkalender fanns en scen med två vuxna bröder som bråkar om en kolbit. De står på varsin sida om en vackert klädd julgran och skriker skällsord åt varandra. Eftersom den delen av historien utspelar sig för hundra år sedan är smädelserna inte helt moderna. ”Förbenade dravelsman”, hör man inte ofta nuförtiden. Inte ”pjatt”, ”sillmjölke” eller ”pulver” heller. ”Stofil” har kanske levt kvar, men känns inte superaggressivt.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen