Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Erika Petersson: Hellre några oxveckor än ett oxliv

Jag går genom Annelundsparken och konstaterar att den står stilla. För sex månader sedan när jag passerade parken blev jag irriterad på alla glada som utförde träning i grupp och såg sorglösa ut. Parken är numera oförargligt lugn och tyst. Jag tycker det är tråkigt. Jul, nyår och starten på det nya året är känsloladdade perioder. Tiden efteråt, den vi är i nu, är entonig och klanglös. Det rullar på men står stilla på samma gång.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen