Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Minnesord om Karin Bergendorff

Karin Bergendorff, chef för folkbiblioteken i Lund, har som tidigare meddelats gått bort i en ålder av 57 år.

Karin Bergendorff (1963–2021).Bild: Emil Langvad
Under de år som Karin Bergendorff varit chef för folkbiblioteken i Lund, har jag haft förmånen att på olika sätt samarbeta med henne. Karin hade ett stort engagemang för den utbildning för att bli bibliotekarie, som ges vid Lunds universitet, där jag är verksam som lärare och forskare.
Karin såg det som viktigt och bra att vi samverkade kring studenterna. Att möta detta stöd och intresse för utbildningen från chefen för folkbiblioteket i utbildningens hemkommun har varit givande och en styrka.
Som forskare med intresse för folkbibliotekets funktion och demokratiska roll har jag sökt Lunds stadsbiblioteks medverkan i flera studier. Karin har alltid entusiastiskt tackat ja till att både medverka själv och låta medarbetare delta. Samtalen med Karin har inneburit tillfällen till reflektioner om uppgifterna och betydelsen som folkbiblioteket kan och ska fylla i samhället generellt och i Lund specifikt.
Karin var en färgstark och stimulerande samtalspartner, inte rädd för att ifrågasätta eller vända på resonemang, gärna med en humoristisk knorr. Motivationen till att inte acceptera det förgivettagna uppfattar jag vara densamma som Karins drivkraft vad gäller arbetet inom folkbiblioteksvärlden: att tillhandahålla god folkbiblioteksverksamhet för alla med siktet inställt på dem som behöver den mest. Karin verkade för att tillsammans med sina medarbetare på skilda sätt få syn på och vända sig till grupper som inte redan sökte sig till biblioteken.
Karins långa erfarenhet från arbete som barnbibliotekarie till chef för folkbibliotek i olika kommuner gav henne stor pondus inom folkbiblioteksfältet. De idéer som utvecklades i organisationen hon ledde har inspirerat folkbibliotek runtom i landet. Som exempel kan nämnas idén om meröppna bibliotek som hämtades från Danmark och där den i Lund utvecklats från försöksverksamhet till etablerad verksamhetsform.
Satsningar på förskolebibliotek i kommunen, pop-up-bibliotek, sagostunder på flera språk, språkcaféer, rådgivning för nyanlända, HBTQ-certifiering, litteraturfestivalen LitteraLund, det läsfrämjande projektet Lund Läser och metoder för att sprida kunskap om digitala verktyg hos användare och personal är andra exempel på hur idéer fått ta form i verksamheten. Inte alla hade sitt ursprung i Lund men under Karins ledning har de fått blomma där.
Karin var kunnig, orädd, rolig och engagerad. Mina tankar går till Karins närmaste. För mig och andra som samarbetat med Karin blir det nu tomt. Jag hoppas att vi hedrar hennes minne genom att fortsätta att utveckla folkbiblioteken i Lund och på andra platser så att bibliotekens demokratiska uppdrag realiseras på bästa sätt.
Johanna Rivano Eckerdal
universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet
Gå till toppen