Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Samarbete med Kina medför risker. Det är naivt att tro att regeringen vid varje tillfälle kan tala om när det är okej att samarbeta med Kina eller ej."

Kinafrågan splittrar människor i Sverige. Just nu framstår det som att det finns de som värnar om mänskliga rättigheter, demokrati och en regelbaserad världsordning, och de som gör affärer med Kina. Verkligheten är komplexare än så. Det skriver Tommy Shih och Sylvia Schwaag Serger.

Alla som väljer att samarbeta med Kina bör göra klart för både sig själva och sin motpart vad som är acceptabelt och vilka effekterna i annat fall blir, skriver artikelförfattarna.Bild: Maja Suslin/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Kina är inte längre blygsamt när det gäller landets ambitioner att påverka den globala världsordningen: teknologiskt, ekonomiskt, och ideologiskt. Det var tydligt i det tal som presidenten Xi Jinping höll på World Economic Forum i januari. Därför är det hög tid att vi i Sverige, såväl näringslivet som alla vi andra, är tydliga med vilka relationer vi vill ha med Kina och börjar agera därefter.
Sveriges diplomatiska relationer med Kina har försämrats avsevärt under de senaste åren. Rapporteringen om Kinas hantering av förläggaren Gui Minhai, folkgruppen uigurerna, protesterna i Hongkong, förhållandena i Tibet, relationen till Taiwan och kinesisk påverkan i Sverige har varit drivande i hur svenskar uppfattar landet.
Under Xis presidentskap har kommunistpartiets kontroll över det kinesiska samhället stärkts, inte minst i de områden där Sverige har många samarbeten som handel, vetenskap och teknologiutveckling.
Samtidigt som den svenska synen på Kina är den mest negativa i Europa, enligt en enkät utförd av Sinophone Borderlands, är Kina Sveriges största handelspartner utanför Europa. Nyligen enades också EU och Kina om ett nytt investeringsavtal.
Förutom växande handel har även svenskkinesiska samarbeten när det gäller forskning och innovation stadigt ökat och aldrig varit så många som nu. Kina är världsledande inom en rad vetenskapliga och teknologiska områden, liksom inom digitalisering, och blir snart världens största ekonomi.
Kina är en viktig del av världssamfundet inte minst när det handlar om globala utmaningar inom hälsa, klimat och energi.
Sverige är ett litet land vars välstånd bygger på öppenhet och internationella samarbeten. Allt eftersom Kina har blivit en allt viktigare ekonomisk, vetenskaplig och politisk aktör i världen ökar även utbytena mellan Sverige och Kina.
Men samarbete med Kina medför risker. En del av dem, till exempel när det gäller säkerhet och mänskliga rättigheter, är väl dokumenterade,medan andra verkar mer baserade på känslor än fakta.
Den svenska regeringens Kinastrategi har fått kritik för att vara otydlig. Men det är naivt att tro att regeringen vid varje tillfälle kan tala om när det okej att samarbeta med Kina eller ej. Individer och organisationer har ett eget ansvar när det gäller att bedöma om de ska samarbeta med Kina.
Forskare, företag och företrädare för den offentliga sektorn behöver stärka sin kunskap om Kina. Lika viktigt är att de håller sina mål och sina värdegrunder i sikte. Är de till exempel att göra fördelaktiga affärer eller finns det etiska överväganden som väger tyngre? Är det att själv ha hög moral eller att försöka åstadkomma en förändring av de förhållanden som råder i Kina? Det är inte tillräckligt att fokusera på att hitta fel hos motparten eller bara släta över motsatsförhållanden. Det tenderar att leda till polarisering.
Ibland föreslår svenska politiker att regeringen ska upprätta svarta listor där samarbete med Kina inom vissa branscher och områden, liksom med vissa aktörer, förbjuds. Det kan vara bra i några fall, men i andra sammanhang kan det finnas risk för alltför omfattande generaliseringar. Regeringen bör snarare ägna sig åt att värna yttrandefrihet och demokratiska principer, både på hemmaplan och i internationella förhandlingar.
Kinafrågan splittrar människor i Sverige. Just nu framstår det som att det finns de som värnar om mänskliga rättigheter, demokrati och en regelbaserad världsordning, och de som gör affärer med Kina. Verkligheten är komplexare än så och frågor som ligger däremellan måste kunna diskuteras på ett konstruktivt sätt. Men det går inte att ignorera grundläggande värderingar när man gör affärer eller samarbetar med Kina.
Med en ny amerikansk president, vaccin mot covid-19, ökad medvetenhet om de utmaningar som finns när det gäller samarbeten med Kina, föreligger det nu en möjlighet att driva svenska hjärtefrågor, som hållbarhet, öppenhet och demokrati
År 2018 utredde vi på regeringens uppdrag hur Sverige bör förhålla sig till Kina när det gäller forskning och innovation. Nu anser vi att alla som väljer att samarbeta med Kina
• bör göra klart för både sig själva och sin motpart vad som är acceptabelt och vilka effekterna i annat fall blir.
• behöver öka sin medvetenhet om utmaningar som kanske inte direkt rör det egna området. Till exempel bör forskare och företag kunna sätta det de gör i ett större sammanhang, se hur det hänger ihop med samhället i stort.
Regeringen bör
• se till att långsiktigt stärka demokratiska institutioner i Sverige och världen. Det är särskilt viktigt nu när stora delar av världen verkar gå alltmer mot populism, nationalism och auktoritära ledningsideal.
• samarbeta med andra demokratier i Europa och världen för att tillsammans föra en dialog med Kina för att uppnå ett välfungerande internationellt samarbete byggt på öppenhet och folkrätten.
Tommy Shih, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet. Han arbetar även med Kinafrågor på Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.
Sylvia Schwaag Serger, professor vid den ekonomisk-historiska institutionen på Lunds universitet. Hon har tidigare varit direktör på den statliga myndigheten Verket för innovationssystem, Vinnova.
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen