Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Högläsning slår ändå ljudboken.

FOTO: ISABELL HÖJMAN/TTBild: isabell Höjman/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Årets sportlov bjuder tydligen inte på vinterväder. När snön lyser med sin frånvaro och isen inte bär får både barn och vuxna välja andra sysselsättningar än vintersport.
Lyckligtvis startar bokrean imorgon.
Med tanke på läsningens alla positiva effekter var det en glädjande nyhet att bokförsäljningen gick upp förra året. Sannolikt bidrog pandemin till litteraturintresset. Försäljningen av ljudböcker ökade med hela 32 procent, men därtill såldes också fler tryckta böcker än året innan. Även efterfrågan på barn- och ungdomsböcker växte och också i denna genre utgjordes ökningen främst av ljudböcker.
Några av de positiva effekterna av att tillägna sig litteratur är ett större ordförråd, ökad allmänbildning, bättre fantasi och empatiförmåga. Böcker skapar bilder i huvudet.
En del av dessa vinster får den litteraturtörstande oavsett om hen väljer en tryckt bok eller en ljudbok. Men den förinspelade boken fyller inte helt och hållet samma funktion som den fysiska. Det finns fördelar med att läsa själv och, kanske lite mer överraskande, med högläsning.
Möjligheten att lära sig nya ord är sannolikt en av de mest betydelsefulla förtjänsterna med böcker. Enligt Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik, kan ett barn som läser eller blir läst för ungefär 50 000-70 000 ord vid 17 års ålder. Motsvarande siffra för barn som inte läst eller blivit lästa för är 15 000-17 000 ord.
Att ha ett så begränsat ordförråd är förknippat med en mängd negativa effekter, sade Myrberg i en intervju med Sveriges Utbildningsradio: sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, sämre levnadsvillkor och sämre hälsa.
"Det är en enorm skillnad i ordförråd i skriftspråket och i talspråket", konstaterade han och hänvisade till en amerikansk studie som kommit fram till att antalet unika ord i en barnbok för tioåringar är fler än de som sägs i ett tv-program på bästa sändningstid.
Myrberg lyfte särskilt betydelsen av att inte bara läsa för sitt barn, utan att läsa med barnet. Genom att bjuda in till aktivt deltagande stimuleras ett större intresse för innehållet och det är möjligt att ha ett samtal som sträcker sig utanför bokens direkta innehåll.
Dessutom, menade han, behöver barn ledas in i läsning så att de utvecklar läslust. Men även något han kallar läsmod. Att läsa samma typ av böcker, i samma genre, ger inte så mycket i längden. Barn måste våga läsa texter som är lite svårare än de helt behärskar för att utvecklas. Och man bör absolut inte sluta läsa för barnen bara för att de lärt sig läsa själva, tycker Myrberg. Vid högläsning kan man välja en bok som ligger lite över barnens nivå och diskutera innehållet, vilket ytterligare bidrar till ordförrådet.
En ljudbok kan inte erbjuda samtal. Frågan är om den kan ingjuta mod.
Läsning är en aktivitet som går att ägna sig åt med gott coronasamvete. Extra bra är att många bokhandlar erbjuder smittsäkra inköp i samband med rean. Förutom att handla online går det att förboka böcker och hämta dem utanför butiken.
Gör ett barn en tjänst och låt årets sportlov bli ett läslov, gärna med högläsning. För barnets framtids skull. För smittspridningens skull. Och för att det blir en mysig stund tillsammans.
Gå till toppen