Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Gör en åtgärdsplan för hur skillnaderna i livsvillkor ska minska efter pandemin.”

Regeringen bör ta initiativ till en analys och en åtgärdsplan för hur staten, regionerna och kommunerna tillsammans ska nå målen kring jämlik hälsa och minska skillnaderna i livsvillkor. Det skriver styrelsemedlemmarna i Healthy Cities nätverk i Sverige.

Samhällets vägval i återhämtningen efter pandemin påverkar folkhälsan på både kort och lång sikt, skriver artikelförfattarna.Bild: Hussein El-Alawi
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Coronapandemin har lett till ett ökat fokus på folkhälsan och de villkor vi alla lever under. Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper riskerar att öka och bli bestående. För att förhindra det vill vi i Healthy Cities svenska nätverk att regeringen tar fram en analys kring hur människors hälsa och livsvillkor har påverkats av pandemin och vilka åtgärder som krävs för att uppnå jämlik hälsa.
Healthy Cities Sverige är en del av ett WHO-projekt som engagerar lokalpolitiker från olika partier. Healthy Cities är en global rörelse. Det europeiska nätverket strävar efter att stärka folkhälsan kopplat till FN:s Agenda 2030-mål. Drygt 100 städer och regioner är medlemmar liksom ett 30-tal nationella nätverk.
Mer än ett år har nu gått sedan världen drabbades av coronaviruset och WHO deklarerade att det rörde sig om en pandemi. Drygt 105 miljoner människor har konstaterats smittade i sammanlagt 223 länder, och 2,3 miljoner människor har avlidit av covid-19.
Regeringen har som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Men Folkhälsomyndighetens rapport för 2019 visar att skillnaderna i livsvillkor inte bara består utan också ökar. Effekterna av den pågående pandemin är en smärtsam påminnelse om att det är så. Personer som redan har sämre hälsa har drabbats hårdare. Människor som bor i socialt utsatta områden har drabbats i betydligt högre utsträckning än befolkningen i övrigt, liksom de som av olika skäl inte har möjlighet att jobba hemifrån. Andra har fått se sina företag rasa när kunder, besökare och gäster uteblir. Pandemin har också satt fokus på brister inom äldreomsorgen som behöver åtgärdas.
När vaccineringen nu har kommit i gång är det läge att börja blicka framåt och fokusera på folkhälsofrågorna ur ett långsiktigt perspektiv. Det är dags att inventera och förbereda inför återhämtningen efter pandemin.
Regeringen bör ta fram en analys kring hur folkhälsan och befolkningens livsvillkor har påverkats av pandemin. Hur mår människor? Finns det grupper som har drabbats hårdare av pandemin? Hur har barnen och deras skolgång påverkats?
Ett orosmoment är effekterna av den ekonomiska nedgång som skapats under pandemin, med ökad arbetslöshet och därmed ökad ohälsa bland de svagaste grupperna. Ett annat är den psykiska ohälsa som isolering, distansarbete och distansundervisning skapat. Samtidigt finns det säkert områden som påverkats positivt som digitaliseringen, miljön och klimatet.
Regeringen bör ta initiativ till en analys och en åtgärdsplan för hur staten, regionerna och kommunerna tillsammans ska nå målen kring jämlik hälsa och minska skillnaderna i livsvillkor som en del av återhämtningen efter pandemin.
Healthy Cities utgångspunkt är kommunernas och regionernas möjligheter att minska de påverkbara klyftorna när det gäller social hållbarhet och god hälsa. Alltså att verka för ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader.
De vägval som samhället gör i återhämtningen efter pandemin påverkar folkhälsan på både kort och lång sikt.
Den gemensamma utgångspunkten för hållbar återhämtning måste vara en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Styrelsen för Healthy Cities nätverk i Sverige
Frida Trollmyr (S), ordförande, Malmö stad
Camilla Neptune (L), Lunds kommun
Ulf Hanstål (M), Västra Götalandsregionen
Monica Hanson (S), Trollhättans stad
Katerina Gustafsson (KD), Falu kommun
Fredrik Hansson (S), Luleå kommun
Irene Karlsson (C), Vara kommun
Gå till toppen