Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Svenska nationella intressen tvingar fram lösningar som inte är de bästa för Öresundsregionen.”

Att en miljon människor separeras av fyra kilometer vatten borde räcka för att etablera en fast förbindelse mellan dem. Istället omöjliggörs projektet av den svenska staten som inte ser något nationellt intresse i att de får kontakt med varandra. Det är en ytterst otidsenlig inställning, skriver Uffe Palludan, framtidsforskare.

Om inte en nationsgräns delat Öresund hade där funnits en HH-förbindelse för 50 år sedan, skriver Uffe Palludan.Bild: Björn Lilja
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Nyligen presenterade Trafikverket och dess danska motsvarighet Vejdirektoratet en omfattande rapport och analys av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Som man kan förvänta sig innehåller den ett påpekande om att HH-projektet bara kan förverkligas om det lever upp till svenska statens krav på att vara av ”nationell betydelse”.
En nordlig länk över Öresund skulle förbinda cirka en halv miljon människor i nordvästra Skåne och södra Halland med ungefär lika många i Nordsjälland. För dem är Öresundsbron inte ett alternativ. Men så länge det finns outnyttjad kapacitet på Öresundsbron finns det inget "nationellt intresse" av ytterligare en förbindelse över Sundet. Att HH-förbindelsen är viktig för Skåne och Västsverige räcker inte.
Att en miljon människor separeras av fyra kilometer vatten borde räcka för att etablera en fast förbindelse mellan dem. Istället omöjliggörs projektet av den svenska staten som inte ser något nationellt intresse i att de får kontakt med varandra. Det är en ytterst otidsenlig inställning.
För att motsvara de svenska kraven har det högst relevanta projektet HH-förbindelsen just därför gång på gång knutits ihop med andra nationella svenska intressen.
När Öresundsbron invigdes år 2000 motiverade Helsingborgs stad och organisationen Europakorridoren HH-projektet med en höghastighetsjärnväg som med fem timmars restid skulle förbinda Stockholm med Hamburg via Helsingborg, men lämna Lund, Malmö, Kastrup och Köpenhamn utanför.
Från danskt håll uppfattades förslaget som ointressant eftersom höghastighetsjärnvägen inte skulle gå genom Köpenhamn.
År 2010 lanserade Öresundskommitteen ett förslag om godstransporter med tåg via Helsingborg och Helsingör med argumentet att Öresundsbron inte har kapacitet för de nationellt viktiga godstågen om höghastighetståg ska använda den.
Resultatet blev det regionala svensk-danska IBU-projektet som föreslog en motorvägstunnel och en persontågstunnel, samt en separat 14 kilometer lång godstågstunnel plus 50 kilometer ny godsjärnväg och motorväg genom Nordsjälland. Godsjärnvägen skulle runda Köpenhamn eftersom stadens trafiksystem inte har kapacitet för godståg som ska köra genom staden norrifrån. Vad IBU missade i försöken att göra projektet nationellt relevant för Sverige, är att Nordsjälland är Danmarks gräddhylla. Det fällde den idén.
Nästa försök att få Sverige med på en HH-förbindelse kallades IBU-update. Det var koncentrerat till väg- och persontågsdelarna, men hade släppt tanken på den fem mil långa godstågskorridoren genom den danska överklassens parklandskap. Eftersom godståg nu inte fanns med var det svenska nationella intresset svagt.
För att göra HH-projektet nationellt relevant i Sverige har Trafikverket och Vejdirektoratet i sin nya rapport kopplat ihop IBU-update-förslaget med en tågtunnel under Helsingborg. Men denna variant av HH-förbindelsen måste få statligt stöd. Och därmed lär det falla.
Gång på gång har HH-förespråkarna alltså försökt få klartecken för en förbindelse genom att knyta den till ”svenska nationella intressen”. Det har gjort att projektet blivit ointressant för danskar.
Först skulle de ”svenska nationella intressena” ge höghastighetståg utanför Köpenhamn, sedan en godstågskorridor genom danska överklassens trädgårdar och nu en dyr tåglösning mellan Maria och Helsingborg C.
Det är kanske dags att tala klarspråk. En HH-förbindelse ger Helsingborg, Nordvästskåne och Nordsjälland, och i ett bredare perspektiv hela Västsverige och Öresundsregionen, enorma utvecklingsmöjligheter.
Att HH-förbindelsen inte redan finns beror uteslutande på de svenska regler som gäller för planering av infrastruktur. Gång på gång har kraven på att projektet måste ha ”svenska nationella intressen” för ögonen, tvingat fram lösningar som inte är de bästa för Öresundsregionen.
Om inte en nationsgräns delat Öresund hade där funnits en HH-förbindelse för 50 år sedan. Oavsett om Skåne varit danskt eller Själland svenskt skulle uppenbara nationella intressen ha sett till att den byggts. Det bör gälla även idag.
Uffe Palludan, framtidsforskare.
Översättning: Karen Söderberg
Gå till toppen