Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Marie Pettersson: Bengt Ohlssons barnboksdebut är för sedel-lärande för sitt eget bästa

Får man ta pengar som man har hittat? Nioårige Henrik börjar förhandla med sig själv när han springer på en portfölj fylld med pengar. ”Pengarna” är en berättelse om rätt och fel med gott om igenkänning. Men den tillför inget nytt till genren.

Bengt Ohlsson är författare, kolumnist och dramatiker. ”Pengarna” (Bonnier Carlsen) är hans första bok för barn och unga.Bild: Sara Mac Key
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
När nioårige Henrik är på väg hem från skolan en dag hittar han en portfölj. Den är tung och låst. Henrik bestämmer sig för att ta med den hem och bryta upp låset. Det visar sig att portföljen innehåller pengar, massvis med pengar. Vad ska han göra nu? Lämna in väskan till polisen eller behålla pengarna? Han börjar förhandla med sig själv om vad som är moraliskt rimligt. Kanske det är så att personen som äger väskan har slängt den med avsikt? Är det inte så att om man hittar något så får man behålla det? Och Henrik, ja han har ju nästan inga pengar i sin spargris så det är väl inte mer än rätt att han får de här pengarna? Pengarna kanske tillhör någon hemsk tjuv som ändå inte är värd dem? Men förvandlas han också själv till en hemsk tjuv om han behåller dem? Sådana tankar snurrar i nioåringens huvud.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen