Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Urholka inte lärarutbildningen.”

Fortsätter regeringen och samarbetspartierna, Liberalerna och Centern, på den inslagna vägen kanske examensbevis och legitimationer till slut delas ut likt konfetti till alla som råkar passera förbi utbildningsdepartementets lokaler i Stockholm. Det skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, och Lina Hading, ordförande för Lärarnas riksförbunds studerandeförening.

Lärarbristen måste tas på största allvar, men att göra lärarutbildningen till ett lapptäcke med olika varianter är inte lösningen, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund, och Lina Hading, Lärarnas riksförbunds studerandeförening.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Nya förslag från regeringskansliet med förändringar i lärarutbildningen riskerar att undergräva kvaliteten och urholka värdet av en lärarexamen.
Extra förvånande är att Liberalerna står bakom förslaget. Vad har hänt med partiet som såg till att Sverige 2011 fick en bättre lärarutbildning och lärarlegitimation?
Att regeringen och dess samarbetspartier, Liberalerna och Centern, vill inrätta en försöksverksamhet med en ettårig kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, är kanske det mest problematiska. Det innebär att studenter ska snabbutbildas till lärare och att kraven för att bli behörig inte är lika omfattande som idag. Det är inte heller tydligt om centrala inslag som betyg och bedömning kommer att ingå i utbildningen och praktiken blir betydligt kortare än idag.
De nyutbildade lärarna blir också behöriga i färre ämnen. Det äventyrar möjligheten att få en anställning. Utöver försöksverksamheten med en ettårig kompletterande pedagogisk utbildning föreslås en uppluckring av behörighetskraven till den ordinarie, redan existerande, kompletterande utbildningen, liksom sänkta krav för att bli behörig i svenska som andraspråk. Det står i strid med regeringens högstämda deklarationer om att satsa på höjd kvalitet, skärpta behörighetskrav, mer skolforskning och att eleverna måste få möta välutbildade lärare.
Genomförs förslaget är Sverige på god väg att utbilda ett A- och ett B-lag av lärare i skolan, när det gäller behörighet, ämneskompetens och förmåga att undervisa. De som drabbas värst är eleverna.
Lärarbristen måste tas på största allvar, men att göra lärarutbildningen till ett lapptäcke med olika varianter är inte lösningen.
Regeringskansliets förslag innehåller några förändringar som vi efterfrågat. Det gäller inte minst en satsning på verksamhetsförlagd utbildning, VFU, inom den ordinarie lärarutbildningen, övningsskolor och en betoning av att yrkesskickliga lärare ska användas i utbildningen.
Men samtidigt saknas många viktiga förslag. Lärarnas riksförbund föreslår därför regeringen:
• Dra tillbaka förslaget på ett försök med en ettårig kompletterande pedagogisk utbildning liksom förslagen på sänkta behörighetskrav i vissa skolämnen. Det är orimligt att stympa lärarutbildningen om man menar allvar med att eleverna ska garanteras en undervisning av hög kvalitet.
• Ta initiativ till ett avtal mellan staten, universiteten och högskolorna och arbetsmarknadens parter för att säkra goda villkor för verksamhetsförlagd utbildning och praktiknära forskning i hela landet. Ett sådant avtal kan utgöra en grund för regionala överenskommelser och samverkan mellan universitet och högskolor, skolhuvudmän och lärarna. Regeringen bör också överväga en reglering i skollagen kring huvudmännens ansvar för verksamhetsförlagd utbildning.
• Avsätt mer resurser till universitet och högskolor för en satsning på praktiknära skolforskning, fler lärarledda timmar och ökad kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen. De förstärkningar som regeringen hittills gjort är otillräckliga om den menar allvar med att satsa på kvalitet och vetenskaplig grund.
• Inför ett nytt kompletterande lärarprogram. Mycket talar för att Sverige behöver ett enhetligt och långsiktigt fungerande utbildningsalternativ för yrkesverksamma obehöriga, akademiker som vill byta yrke eller lärare som vill bli behöriga att undervisa i fler ämnen. Lärarnas riksförbund har förslag på hur en sådan utbildning kan se ut.
Det är nu upp till regeringen och samarbetspartierna att bekänna färg när det gäller vad en lärarexamen ska vara värd. Fortsätter de på den inslagna vägen kanske examensbevis och legitimationer till slut delas ut likt konfetti till alla som råkar passera förbi utbildningsdepartementets lokaler i Stockholm.
Vi hoppas att regeringen och samarbetspartierna i dialog med oss är beredda att ompröva sina förslag, särskilt den föreslagna försöksverksamheten.
Sveriges lärare är villiga att ta sitt ansvar för hög kvalitet i lärarutbildningen så att fler ska välja läraryrket.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund
Lina Hading, ordförande för Lärarnas riksförbunds studerandeförening
Gå till toppen