Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Skåne har högst andel unga som varken arbetar eller studerar.”

Den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor presenterar idag ger en bred bild av ungas levnadsvillkor och lyfter fram viktiga utmaningar. Inte minst i ljuset av pandemin, skriver myndighetens generaldirektör Lena Nyberg.

Tidigare erfarenheter visar att unga som varken arbetar eller studerar drabbas särskilt hårt i kristider, skriver Lena Nyberg.Bild: Mats Andersson / TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
I Sverige lever drygt 1,5 miljoner unga mellan 13 och 25 år. De flesta går igenom grundskolan med behörighet till gymnasiet och slutför sin utbildning. Många studerar vidare på universitet och högskolor eller hittar ett jobb. De flesta mår bra. De flesta har en bra och meningsfull fritid.
Samtidigt visar rapporten Ung idag 2021 som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, lämnar till regeringen idag att var tredje ung person känner sig otrygg i sitt bostadsområde, många unga upplever oro och allt fler har svårt att klara ekonomin.
Rapporten ger en bred bild av ungas levnadsvillkor och lyfter fram viktiga utmaningar. Inte minst i ljuset av pandemin och hur den påverkat unga.
Ett av de områden som är mest oroande är ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och skillnaderna mellan olika grupper av unga. Tydligast märks skillnaderna när MUCF jämfört unga utrikes födda och unga som är inrikes födda.
Närmare 150 000 unga i Sverige varken arbetar eller studerar, i åldrarna 16-24 år är andelen högst i Skåne län med 7,6 procent, lägst i Västerbottens län med 4,9 procent (2018). Även här är utrikes födda överrepresenterade. Andelen utrikes födda tjejer som varken arbetar eller studerar är 12,8 procent jämfört med 4,6 procent bland inrikes födda tjejer.
Arbetsförmedlingen bedömer att ungas inträde på arbetsmarknaden både kan försenas och försvåras av pandemin. Efterfrågan på arbetskraft har dämpats i många branscher och vissa jobb, exempelvis inom handeln, ser inte ut att komma tillbaka i samma utsträckning efter krisen. Även SCB bedömer att ungas möjlighet att få jobb har försämrats.
Unga har oftare ett sämre skydd vid arbetslöshet och fler väntas därför behöva ekonomiskt stöd. Situationen är särskilt svår för dem som redan före pandemin stod långt från arbetsmarknaden, till exempel unga som saknar fullständig gymnasieutbildning eller som har en funktionsnedsättning.
Tidigare erfarenheter visar att unga som varken arbetar eller studerar drabbas särskilt hårt i kristider. Under lågkonjunkturen 2008–2010 hamnade många unga i ett långvarigt utanförskap. Särskilt utsatta är unga med psykisk ohälsa, sjukdomar och funktionsnedsättningar.
MUCF:s nya rapport visar att andelen unga som behöver ekonomiskt bistånd och antalet som vräks ökar. Det finns också stora skillnader när det gäller livsvillkor. Det är tydligast när unga födda i Sverige jämförs med unga som inte är det.
• Andelen unga (20-24 år) med låg ekonomisk standard var 26,3 procent (2019), vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Andelen är betydligt högre bland utrikes födda unga.
• Andelen inskrivna unga arbetslösa (16–24 år) har minskat kontinuerligt under lång tid, men ökar nu åter och låg 2020 på 11,4 procent. Bland utrikes födda unga är siffran betydligt högre, 24,8 procent. Unga utrikes födda är också arbetslösa i längre perioder.
Även om sjukdomen covid-19 inte har drabbat unga lika hårt som äldre så har restriktionerna under pandemin lett till ökad arbetslöshet och ändrade förutsättningar för ungas utbildning och fritidsaktiviteter.
Unga arbetar ofta inom branscher som påverkats av restriktionerna och en tredjedel av de som har tillfälliga anställningar i Sverige är mellan 15 och 24 år. Redan under våren 2020 ökade arbetslösheten bland unga.
Under hösten stabiliserades läget då drygt 10 000 ungdomar började studera, men arbetslösheten väntas öka igen fram till sommaren 2021.
2016 fick MUCF i uppdrag av regeringen att fördela projektbidrag till kommuner och samordningsförbund för insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Under tre år (2016–2018) fördelades nästan 52 miljoner kronor. Av drygt 3 700 unga som nåddes av insatser gick cirka 40 procent vidare till arbete eller studier. En utvärdering av Statskontoret visar att bidraget var avgörande för dessa personer. På samhälls- och organisationsnivå bidrog det till att lokala verksamheter kunde utveckla och stärka sitt arbete för att stödja unga. MUCF föreslår nu att bidraget återinförs, men i större skala så att fler kan få del av det.
Att främja ungas inträde och etablering på arbetsmarknaden är i första hand en fråga om att ge unga möjlighet till egen försörjning och ett självständigt liv. Samtidigt behövs unga på arbetsmarknaden.
Ungdomstiden är en viktig tid då unga tar många avgörande steg från att vara barn till att ta del i samhället som vuxna. Alla unga måste få den möjligheten.
Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Gå till toppen