Jakten på ett vaccin mot coronavirus lyckades. I år vaccineras människor gradvis. Men jakten på åtgärder som motverkar coronans konsekvenser på arbetsmarknaden har inte varit lika omfattande.

Siffror från Arbetsförmedlingen visar en dramatisk ökning av arbetslösheten under 2020 och 2021. Antalet inskrivna arbetslösa har ökat till cirka 600 000 personer. Det är rekordhögt.

Särskilt hårt har utrikesfödda och nyanlända drabbats. Tillsammans med ungdomar utgör de den största gruppen som blivit arbetslösa under pandemin.

Regeringen har vidtagit många åtgärder för att rädda företag och jobb. Men det saknas insatser som minskar arbetslösheten bland utrikesfödda och nyanlända.

Regeringen och riksdagen bör snabbt vidta åtgärder som lockar företag att rekrytera nyanlända och utrikesfödda, till exempel:

• Sänka kostnaderna för att anställa utrikesfödda nyanlända, särskilt de med låg utbildning. Det kan ge dem en chans att få in en fot på arbetsmarknaden (vilket alltid är det svåraste) där de kan utveckla sin svenska och lära sig hur det fungerar på svenska arbetsplatser.

• Ge den idéburna sektorn extra resurser så att den kan experimentera och utveckla nya modeller eller metoder för att stödja offentliga aktörer som Arbetsförmedlingen och kommunerna. Allt för att de på ett bättre sätt ska kunna lösa samhällets utmaningar när det gäller integration.

• Göra så att egenföretagare lättare kan anställa nya medarbetare, till exempel genom att sänka sociala arbetsgivaravgifter för dem.

Under 2020 fick nyanlända distansutbildning i svenska som andraspråk på SFI. För många funkade det bra, men så gott som alla saknade den aktiva och effektiva inlärning som fysiska möten i ett klassrum kan ge. Corona har förmörkat tillvaron för utrikesfödda och nyanlända genom att det redan innan var en utmaning att komma in på arbetsmarknaden.

I år krävs omfattande satsningar på digitala eller fysiska språk- och nätverksskapande träffar där utrikesfödda och nyanlända får möjlighet att öva svenska, något som till en del gick förlorat i fjol.

De samhällsorienteringskurser som erbjuds i alla kommuner i samarbete med länsstyrelsen har också stor betydelse.

Det krävs djupare samtal och dialog mellan Svenskt Näringsliv som företräder 60 000 små, medelstora och stora företag, Arbetsförmedlingen och kommunerna och företag som arbetar med jobbmatchning för att ta reda på vilka lediga jobb som dyker upp nu på grund av corona.

En rad åtgärder som skapar matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande, måste ställas in. Det gäller särskilt för utrikesfödda arbetssökande.

Jobbmatchningen fyller en viktig funktion och får inte bara bli snack eller förlängning av lovande projekt med fina titlar. Den behöver vara effektiv och seriös och kunna leda till jobb för många arbetslösa.

Möjlighet till praktik har också stor betydelse. Det vet jag av egen erfarenhet. Jag kom till Sverige som flykting hösten 2013 och gjorde praktik 2014. Det var ett viktigt steg för mig för att komma in på arbetsmarknaden. Kommunerna och Arbetsförmedlingen bör motivera och samtala med arbetsgivare så att de tar emot praktikanter. Det gäller särskilt i dessa pandemitider, när många företag hamnat i en svår ekonomisk situation och inte har råd att anställa personal. Kanske kan de ta in praktikanter som inte kostar pengar.

Den rådande situationen innebär att alla behöver tänka om och försöka hitta nya lösningar som passar den tid vi lever i nu. En sorts vaccin kan levereras också till arbetsmarknaden.

Ali Alabdallah, författare och journalist specialiserad på arbetsmarknadsfrågor.