Vad gör du? frågar mina vänner. Jag läser boken utan slut, säger jag. Det är dock inte sant för allt har ett slut tyvärr – så även Johan Jönsons senaste diktsamling som går under namnet ”ProponeisiS” och som, med sina 2270 sidor lövtunna bibelpapper, tar mig ungefär en vecka att läsa. Jönson lurade oss 2019 genom att ge ut två relativt tunna böcker, de prisade ”Marginalia” och ”Xterminalia” – men det är inte för inte som hans böcker tar upp en halvmeter i bokhyllan. Och nu är han alltså tillbaka, mer maximalistisk än någonsin. Jönson må beskriva sin litteratur i termer av negation – ”ProponeisiS” är en bok som totalt bejakar poetens grafomani, den är resultatet av monstruös ackumulation och ett omfattande montagearbete. Eller, som undertiteln säger på omisskännlig Johan Jönsonska, "zoembient växelverkansvers". Det är en bok på bristningsgränsen.