Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kinavrede tvingar Peking bekänna färg i Myanmar

Kina har utåt hållit en låg profil mot Myanmars militär, som tog makten i en kupp i februari. Nu eskalerar vreden och attackerna mot kinesiska företag i landet – något som kan tvinga stormakten att ta ställning.

Brandrök stiger från himlen i Rangoon, där flera kinesiska fabriker förra helgen stacks i brand.Bild: AP/TT
Över 220 personer har dödats under de senaste veckornas protester mot juntan i Myanmar, enligt organisationen Assistance Association for Political Prisoners (AAPP).
Omvärlden har med fasa bevittnat hur militärer och poliser skjutit ihjäl demonstranter som slaktfän, och de extremt brutala bilderna från gatorna i Rangoon och Mandalay som sprids i sociala medier har fått västmakternas regeringar att fördöma våldet.
Från Peking har det däremot varit relativt tyst.
Kina har historiskt varit en nära allierad till Myanmar och det juntastyre som under många årtionden höll landet i ett järngrepp. Under det senaste decenniets försiktiga demokratisering under Aung San Suu Kyis ledning lade bland annat USA om sin Myanmarpolitik, med slopade sanktioner och högnivåbesök i Naypyidaw.
Den brutala förföljelsen av minoritetsgruppen rohingyer, som kulminerade 2017, gjorde dock åter landet till en paria. När Kinas ledare Xi Jinping i januari 2020 besökte Suu Kyi i Myanmar togs han därför emot med öppna armar.
Sedan kuppen har de Kinafientliga sentimenten dock tilltagit i styrka. Förra helgen brändes ett 30-tal kinesiska fabriker i Rangoon ned, enligt statliga kinesiska medier. Samtidigt blir de antikinesiska inslagen i proteströrelsen allt mer påtagliga.
Bakom attackerna och slagorden ligger en djupt rotad rädsla för att ”slukas” av Kina, enligt förläggaren och Myanmarkännaren Jesper Bengtsson.
– Redan för 10–15 år sedan hördes det kritik mot att kinesiska företag hade stor makt över teakavverkningen, till exempel. Oron för att bli alltför kontrollerad av Kina finns i ganska breda folkgrupper, och har funnits hela tiden, säger han till TT.
Pekings utrikespolitik har de senaste åren blivit mer expansiv, men är fortfarande grundad i idén att alla länder gör bäst i att sköta sitt, så länge det inte drabbar Kina. Det som nu händer i Myanmar riskerar, ur ett Peking-perspektiv, att göra just detta.
– Kina bryr sig egentligen inte om vem som styr, men man vill ha ett styre som skyddar kinesiska projekt och intressen, säger analytikern Richard Horsey till nyhetsbyrån AFP.
– Peking tror inte att juntan kan skapa den stabiliteten.
För en dryg vecka sedan ställde sig Kina bakom ett uttalande från FN:s säkerhetsråd som i skarpa ordalag fördömde våldet i Myanmar. Agerandet tillhör inte vanligheterna, då Kina normalt sett håller länder inom sin intressesfär om ryggen.
Läget är nu knepigt för Peking, tror Jesper Bengtsson.
– Om de menar allvar med att de vill se stabilitet så är ju det här raka motsatsen, det måste man ju säga.
TT: Är det tänkbart att Kina ingriper militärt?
– Det har jag svårt att se. Den som går in militärt i Myanmar drar på sig ett hundraårigt krig, det är en omöjlig situation. Landets egen militär har ju inte lyckats få kontroll över landet på 70 år.
TT: Så vad finns då kvar i verktygslådan för Peking?
– Det handlar väl om påtryckningar på militären, det är ju den som har makten nu. Att man måste göra vad man kan för att stabilisera läget. Och ökat våld verkar ju inte vara sättet att göra det på, eftersom det bara ökar protesterna.
Fakta

Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt haft en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen haft en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen. Det är oklart hur många som hittills dödats av militären i oroligheterna , men enligt organisationen Assistance Association for Political Prisoners (AAPP) rör det sig om långt över 200 personer.

Källor: NE, Landguiden, AFP, AAPP

Gå till toppen