Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Snart måste Norden kunna fira sitt samarbete igen.

Grattis på Nordens dag idag, Norden.Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Klackarna sitter knappast i taket idag. Detta trots att Nordens dag infaller den 23 mars, och trots att Nordiska ministerrådet i år firar sitt 50-årsjubileum. Om det vittnar även dagens rubrik över det nordiska samarbetet, enligt Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet:
”Nordens dag – finns det ljus i mörkret?”
Mörkret är utbrett. Det märker inte minst den som studerar det digitala program som Finland, Danmark, Sverige, Norge och Island diskuterar idag, tillsammans med de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.
Mellan kl 13 och 14 är temat ”Covid-19 sätter tilliten och rörligheten på prov”.
Det är inte så konstigt om mörkret lägrat sig över samarbetet, trots att den politiska visionen är att Norden till år 2030 ska vara världens mest hållbara och integrerade region.
Visst har covid-19 starkt bidragit till dysterheten. Danmark har, skrev Svenska Dagbladet nyligen, kommit längst med vaccinationerna i Norden, och söker nu vaccinsamarbeten – men inte med Sverige. ”När det gäller corona hålls Sverige fram som skräckexemplet på hur man inte ska göra”, säger Rune Stubager, statsvetare vid Århus universitet.
Hur har det kunnat gå så här illa? Från ett stolt nordiskt samarbete där arbetsmarknaden gjorts gemensam, där den interna passkontrollen har avskaffats och där språkkonventionen medfört att nordiska invånare åtminstone i teorin kan använda sitt eget språk i de nordiska länderna, till en situation där polis står och vaktar våra gränser. Gränser till nordiska grannländer.
Ja, tilliten och rörligheten är satt på prov mellan våra nordiska länder. Det är antagligen en ingrediens i den historiska exposé som Johan Strang, biträdande professor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet, idag gör över det nordiska samarbetets utveckling i ett webbinarium som anordnas av Föreningen Norden och Svenska institutet.
Annat var det förr. Som på 1300-talet. Då hade Norden kunnat bli ett rike.
Men främmande stormakter har lagt hinder i vägen. Har det inte varit Hansan, så har det varit USA och Sovjetunionen, enligt historikern och författaren Gunnar Wetterberg, som hösten 2009 i flera debattartiklar argumenterade för att de nordiska länderna borde gå ihop i en förbundsstat, en union.
Tanken svindlar. Och kan fortfarande kittla. Tänk förbundsstaten Norden med drygt 27 miljoner invånare (2019). Tänk att den unionen skulle ha en BNP, skrev Wetterberg för över ett decennium sedan, som hade gjort Norden till världens tionde största ekonomi, strax efter Kanada och Spanien, men större än både Brasilien och Ryssland.
Ett enat Norden skulle ha gett ett starkare bidrag till Europas utveckling, skulle sannolikt gett Norden en tung position inom EU och gett den nordiska kulturen en bredare bas.
Tänk bort det Wetterberg för tolv år sedan kallade ”högtidliga jolmigheter om ökat nordiskt samarbete”. Tänk er ett gemensamt statsöverhuvud i en federation med två kamrar, ett underhus med proportionella val och en senat, där ländernas storlek är mindre avgörande för mandatfördelningen.
Så långt Gunnar Wetterberg. Men lägg gärna till kontentan i den hyllningsspecial som The Economist gjorde i januari 2013 om ”Northern lights”. De nordiska länderna är antagligen de bäst styrda i världen, ansåg den ansedda brittiska tidskriften efter att ha studerat de stora investeringarna i välfärd, regeringarnas ärlighet, transparens och effektivitet - samt tron på den nordiska kombinationen av en stor välfärdsstat och individuell autonomi.
Norden borde ha massor att fira en dag som denna.
Men nu måste iställettiden och kraften läggas på att snickra på återuppbyggnaden av det nordiska samarbetet. Bort med misstänksamhet, bort med missunnsamhet– återupprätta en äkta nordism, en samarbetsanda mer än på pappret och i hyllningstal.
Gå till toppen