Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Dödligaste dagen sedan kuppen i Myanmar

Över 100 människor, däribland barn, dödades i Myanmar under lördagen. Regimen har trappat upp våldet mot dem som protesterar mot att demokratin gått förlorad.

Protester mot militärjuntan i Myanmars största stad Rangoon (Yangon) på lördagen.Bild: AP/TT
Det blev den blodigaste dagen – tillika Försvarsmaktens dag – sedan militärkuppen för snart två månader sedan.
Enligt den oberoende nyhetsbyrån Myanmar Now dödade säkerhetsstyrkor 114 personer vid protester över hela landet. Därtill skadades många.
Den Thailandbaserade organisationen Assistance association for political prisoners anger antalet dödade till minst 90, med tillägget att dödstalet troligen är långt högre.
– De dödar oss som fåglar eller kycklingar, till och med i våra hem. Men oavsett det fortsätter vi att protestera. Vi måste kämpa tills juntan faller, sade Thu Ya Zaw i staden Myingyan där minst två demonstranter fick sätta livet till.
Med offren för lördagens blodbad har fler än 440 människor dödats under protesterna.
Från den största staden Rangoon kom rapporter om minst 27 dödsoffer. I Mandalay dödades ett 40-tal, däribland en 13-årig flicka. En annan 13-åring dödades i regionen Sagaing.
Det förekom motstridiga uppgifter om en femårig pojkes död i Mandalay.
Säkerhetsstyrkornas dödliga insatser fördöms i västvärlden.
”Det tappra burmesiska folket förkastar militärens terrorvälde”, skriver USA:s utrikesminister Antony Blinken på Twitter. FN citerade rapporter om ”tjogtals dödade” med barn bland offren, hundratals skadade på minst 40 ställen och massgripanden.
EU-delegationen för Myanmar slog fast att lördagen ”för alltid är inristad som en terrorns och vanärans dag”.
”Jag är oroad av den tilltagande brutaliteten hos Myanmars säkerhetsstyrkor. Oskyldiga civila, även små barn, dödas”, skrev statsminister Stefan Löfven (S).
I Storbritannien, med koloniala band till dåvarande Burma, var också upprördheten stor. ”Dagens dödande av obeväpnade civila, inkluderat barn, är ett nytt lågvattenmärke”, twittrade utrikesminister Dominic Raab.
Den amerikanske ambassadören Thomas Vajda konstaterade att ”Myanmars folk har talat med tydlig röst, de vill inte leva under ett militärstyre”.
En av ledarna för Myanmars militärdiktatur, generalen och överbefälhavaren Min Aung Hlaing, lovade att hålla allmänna val – utan att ge någon tidsram – efter att ha betraktat en militärparad i huvudstaden Naypyidaw under Försvarsmaktens dag.
– Armén försöker att hålla hela nationens hand för att skydda demokratin, sade han i ett tv-sänt tal och fortsatte, vänd mot demonstranterna:
– Att ställa krav genom våldsamma handlingar, som påverkar stabiliteten och säkerheten, är olämpligt.
Dagen innan varnade en annan ledare demonstranterna för att de ”riskerar att bli skjutna i huvudet eller ryggen”.
Försvarsmaktens dag firas årligen för att högtidlighålla starten på upproret mot den japanska ockupationsmakten 1945. Ett uppror som leddes av Aung San, far till den civila ledaren Aung San Suu Kyi som avsattes i kuppen den 1 februari.
Det internationella trycket på juntan har ökat den senaste veckan, med nya sanktioner från USA och Europa. Men under militärparaden fanns Rysslands biträdande utrikesminister Alexander Fomin på plats vid Min Aung Hlaings sida.
– Ryssland är en sann vän, sade generalen.
Även representanter från bland andra Kina, Indien och Pakistan närvarade.
En talesperson för en grupp avsatta parlamentariker sammanfattade lördagens blodbad på ett nätforum: ”I dag är det skammens dag för de väpnade styrkorna.”
Fakta

Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien. Under andra världskriget ockuperades landet av Japan innan det blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt haft en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen haft en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp, men hon har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen.

Källor: NE, UI/Landguiden och AFP

Gå till toppen