Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Kan man verkligen likställa skadandet av en stads träd med annan skadegörelse?”

I takt med att städerna växer och förtätas riskerar människors tillgång till naturliga miljöer att minska. Med tanke på betydelsen för hur människor mår utgör det ett allt större folkhälsoproblem.
Det skriver Malin Stenborg Lundgren, doktorand i miljöepidemiologi vid Lunds universitet.

Att en eller flera vandaler förgripit sig på träd i Malmö handlar inte bara om att ekonomiska värden går förlorade utan utgör också en attack mot folkhälsan och den hållbara staden, skriver Malin Stenborg Lundgren.Bild: Hussein El-alawi
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
I Malmö breder nu alléer av svartplastade träd ut sig. Bakom den tejpade plasten döljer sig bortskuren och uppfläkt bark på träd som kämpar för sin överlevnad. Att en eller flera vandaler förgripit sig på träden handlar inte bara om att ekonomiska värden går förlorade utan utgör också en attack mot folkhälsan och den hållbara staden.
Omfattande forskning visar att grönska är välgörande för hur människor mår. I rapporten Closing the Gap in a Generation uppmärksammade Världshälsoorganisationen, WHO, hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper och upprättade en målsättning att inom en generation utjämna dem. Flera fokusområden presenterades, där den miljö människor lever i identifierades som en viktig orsak till hälsoskillnaderna.
Under det senaste året har dessutom människor på grund av pandemin i större utsträckning än tidigare varit beroende av sin närmiljö.
Polisen har rubricerat attackerna mot Malmös träd som ”skadegörelse”, något som i Nationalencyklopedin definieras som ”brott som begås av den som uppsåtligen förstör eller skadar annans fasta eller lösa egendom”.
Polisen har också i samband med de vandaliserade träden förklarat att ”skadegörelse i sig är ett brott med lägre straffskala, det är ingenting vi kommer att lägga ned någon extra resurs på. Vi har inte gjort något speciellt för att kunna beivra det”. (Kvällsposten 25/12 2020)
Sedan dess verkar ärendet ändå ha fått högre prioritet. Polisen har till exempel fått hjälp från Noa, polisens nationella operativa avdelning. Men frågan är ändå om man verkligen kan likställa skadandet av en stads träd med annan skadegörelse.
Att medier lyfter fram de ekonomiska aspekterna av skadorna förstärker bilden av träd som egendom. Det gör också att trädens värde förminskas till ekonomiska termer, samtidigt som det förstärker logiken bakom att polisen rubricerar brotten som skadegörelse.
I beskrivningen av Alnarpsmodellen för ekonomisk värdering av urbana träd, som Malmö stad använt för att värdera skadorna, står att modellen inte är lämplig vid historiskt värdefulla träd med stort symbolvärde och hög ålder, vid speciellt formklippta och beskurna träd i grupp, allé eller arkad.
Modellen har tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Författarna skriver att en ekonomisk värdering av träd kan användas vid rättsliga sammanhang där subjektiva värden ofta ifrågasätts men att träd också har estetiska, kulturella och biologiska värden. Till det kan läggas tidsaspekten. Det tar decennier och ibland sekel innan ett nyplanterat träd helt kan ersätta Malmös stora träd.
Tillgången till naturliga utemiljöer är också viktig för en hållbar och hälsosam stad. Miljöepidemiologisk forskning visar att en grön närmiljö bidrar till både bättre mental och fysisk hälsa, med minskad stress, ökad återhämtning och sänkt blodtryck.
Indirekt är en naturbaserad utemiljö också bra för hälsan genom att främja utevistelse, fysisk aktivitet och socialt deltagande, vilket i sin tur skyddar mot ohälsa och en rad kroniska sjukdomar. En systematisk granskning av studier på området stödjer hypotesen att de som lever i gröna områden har minskad risk att dö i bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.
För att förstå hur människans hälsa påverkas av sin omgivning har forskningen gått ifrån att bara dela upp miljön i byggd eller naturlig, och olika sätt att kategorisera utemiljöer har utvecklats.
På Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har forskare identifierat åtta upplevelsevärden i utemiljön som är särskilt uppskattade av människor, exempelvis avskildhet, vild natur och artrikedom. I de upplevelsevärden som tydligare än andra har visat sig bidra till hälsa är träd viktiga inslag.
Träd bidrar också till en hälsosammare stad genom att rena luften från föroreningar, dämpa buller från trafik och mildra effekter av extrema temperaturer och regn.
I linje med WHO:s uppmaning att minska skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper har det även framkommit att grönska i närheten av människors hem kan ha en utjämnande effekt, något vi på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lund universitet ska undersöka vidare i en kommande Malmöstudie.
I takt med att städerna växer och förtätas riskerar människors tillgång till naturliga miljöer att minska. Med tanke på betydelsen för hur människor mår utgör det ett allt större folkhälsoproblem. Det är därför anmärkningsvärt att förstörelsen av en stads träd ska klassas som ett skadegörelsebrott bland andra.
Det är dags att samhället på alla nivåer uppvärderar och prioriterar träden och allas vår gemensamma grönska, och erkänner deras betydelse för människors hälsa och hållbara städer.
Malin Stenborg Lundgren, doktorand i miljöepidemiologi vid Lunds universitet.
Gå till toppen